tisdag 21 december 2010

Ted Spread

Nedan kan ett diagram över Ted Spread ses. Det är ett mått på hur riskfyllda lån mellan banker anses vara. Under finanskrisen så exploderade indikatorn till nivåer man aldrig tidigare sett.
Ted Spread 2007-2010
Nu har den hållit sig på nivåer som till och med är lägre än innan finanskrisen. Något är uppenbarligen inte riktigt rätt här för visst finns det väl fortfarande väldigt stora risker hos många stora banker? Det räcker med att bara ett land ur PIIGS ställer in betalningarna så kommer ett stort antal europeiska banker vara insolventa.

Vad är det då som gör att nivåerna är så låga? Kanske för att många investerare numera sätter likheter med ett lands stora banker och staten. Om en bank ställer in betalningarna så får skattebetalarna stå för notan. Frågan är väl hur länge det kan fortgå?

måndag 20 december 2010

Den större depressionen

Inget illustrerar väl den pågående mycket allvarliga situationen i USA;s ekonomi än nedanstående graf:

Andel av befolkningen i arbete sedan starten av lågkonjunkturen
Det finns inga moderna exempel på längden av nedgången, grafen är ett inte uppdaterad men det har inte skett någon större förbättring de senaste 6 månaderna. Traditionellt har USA varit det land som drivit världskonjunkturen, men när bara färre och färre har ett arbete så är chanserna små att det blir så igen inom en snar framtid. Många hävdar att Kina ska ta över men de är fortfarande ganska små i förhållande till USA, framförallt när det gäller konsumtion.

söndag 19 december 2010

Bubblan i Kina

Kina;s bostadsbubbla får Sveriges att verka betydelselös. I sann kommunistisk anda så bygger man inte nytt boende eller för den delen städer där det finns efterfrågan. Nej istället så bygger man lite varstans där det finns behov av tillväxt. I ett land där byggsektorn står för över 60% av BNP så finns inte mycket annat att göra när partiet kräver att landet visar upp höga tillväxtsiffror år efter år. Exporten står bara för 5% av BNP vilket kanske kan vara förvånande för den oinsatte.

Tomma höghus i Kina

lördag 18 december 2010

Baltic Dry Index

Om det var något som kollapsade under finanskrisen så var det Baltic Dry Index. Det är ett mått på kostnaden för transport till sjöss av torra varor råvaror såsom t.ex. järnmalm. När indexet är lågt så indikerar det överkapacitet på marknaden och vice versa.

Baltic Dry Index 2007-2010
Som vi kan se i grafen ovan så föll Baltic Dry Index fritt tills början på 2009. Sedan har en svag återhämtning skett men trenden verkar ha mattats av i mitten av 2010 och nu verkar tendensen vara fallande från låga nivåer.

Baltic Dry Index ses ofta som en bra konjunkturindikator. Och om vi ska lite på den även denna gång så har vi inte ens en svag återhämtning i världskonjunkturen för tillfället.

fredag 17 december 2010

Euron under 9 kr

Räntehöjningar får effekt, Euron är nu under 9 kr:


Det finns naturligtvis andra orsaker till en stark krona men det är utan tvekan så att styrräntan har en stor påverkan på växelkursen, speciellt när omvärlden har lägre räntor. Den låga kronkursen under de senaste krisåren har varit vad som räddat svensk export. Vad ska rädda svensk export vid nästa kris?

Frågan är väl dock om inte Svensk industri har gjort sig mer oberoende av den svenska kronan på mycket länge. I denna artikel kan vi läsa att storföretagen varit flitiga att anställa personal utanför Sverige under de senaste åren.

Försäljningen i Sveriges 13 största industribolag har i snitt gått upp 21 procent senaste året, visar SvD:s genomgång. Men den svenska personalen i bolagen har bara ökat med 3 procent. Fler jobb har tillkommit utomlands. 

Arbetskostnaden är fortfarande den största utgiften för många företag så sannolikt blir kanske effekten av den senaste tidens starka krona inte lika stor som för några år sedan.

torsdag 16 december 2010

Oljeimport i USA

Nedan presenteras oljeimport över tid för världens största oljeimportör USA.

Intressant att se är hur importen har minskat stadigt sedan 2005. Frågan är väl varför importen sjunkit så mycket. Många kanske vill hävda att det beror på lågkonjunkturen. Ja till viss del gör det nog det men jag tror att det verkliga skälet är att mängden tillgänglig olja för export på den öppna marknaden har toppat.

Det finns bara ett fåtal länder som är betydande oljeexportörer. Och mycket av oljan köps upp på långa kontrakt. Det har vi sett exempel på när Kina köper oljesand från Kanada och billig olja från Venezuela till "kompispris".

Det gör att även om USA eller Sverige för den delen skulle vilja importera mer så finns det inte att tillgå på den öppna marknaden.

onsdag 15 december 2010

Räntehöjning

Mycket ståhej i media idag om ännu en förväntad räntehöjning av vår kära Riksbank. Många ägare av bolån kanske känner en viss oro när de korta räntorna stigit med 100 procent på förhållandevis kort tid.

Det många glömmer är den förstärkning av kronkursen som ett högre ränteläge i förehållande till vår omvärld betyder. För ett exportberoende land som Sverige kan en förstärkt kronkurs få stora negativa effekter på vår konkurrenskraft, det diskuteras t.ex. i denna artikel.

En annan aspekt som inte tas upp är att vid en stärkt kronkurs blir importen billigare. Så för en familj med höga bensin och matkostnader på några tusen i månaden kan en räntehöjning vara ett nollsummespel vid en högre kronkurs, den obligatoriska charterresan blir ju också billigare.

För många familjer tar säkert effekterna ut varandra mer eller mindre. Fördelen med en fortsatt lägre ränta för svenskarna är att jobben vore tryggare.

Ingves kanske hävdar att han måste fälla upp hökvingarna för att stävja inflationen. Men faktum är att inflationen fortfarande är på historiskt låga nivåer. Så låga att de fortfarande ligger under Riksbankens egna uppsatta mål.

Nej, anledningen till denna och de tidigare räntehöjningarna är utan tvekan för att stävja bostadsbubblan, och det kan jag faktiskt hålla med Ingves om. Även om jag är ganska säker på att skadan redan är skedd. Nu kan vi bara vänta på att bubblan briserar. Och det vore väl inte mer än rätt om skaparen av bubblan - Riksbanken - i och med de senaste höjningarna blir den som får bubblan att brisera.