måndag 31 januari 2011

Deflation på blancolån

Med anledning av införandet av bolånetaket så hävdade många svenska storbanker att det i praktiken inte var något problem. Man ansåg att de allra flesta kunder hade möjlighet att täcka upp eventuell saknad kontantinsats med blancolån. Om så är fallet borde väl det betyda att det skett en kraftigt ökad tillväxttakt på blancolån hos de svenska bankerna den senaste tiden, eller?

SCB publicerar månatlig statistik över den svenska finansmarknaden och där kan vi hitta följande graf över de olika kreditslagens utveckling över tid.

Olika kreditslags tillväxttakt
I december var tillväxttakten för blancolån(konsumtionskrediter i grafen) negativ för första gången på över 5 år(antagligen ännu längre än så). Det verkar alltså som om få om ens någon i praktiken använder blancolån för att låna till kontantinsatsen. Tvärtom mot vad många experter förutspådde alltså.

Men beror det på att bolånekunderna inte vill eller beror det på att bankerna nekar utlåning utan säkerhet? Frågan är relevant för även om man bortser från bolånetaket så är det ett faktum att konsumtionskrediterna faktiskt minskar nu för första gången på många år.

En orsak till minskningen kan vara att bankerna är ovilliga att öka sin blancoutlåning eftersom blancolån måste matchas 1:1 mot bankens primärkapital(till skillnad mot bolån). Även om många hävdar att finanskrisens tid är förbi så är den säkert inte glömd. Om bankerna börjar få kreditförluster i och med att bostadsbubblan spricker kan bankernas primärkapital snabbt bli lägre än vad som krävs av Finansinspektionen.

I ett sånt scenario måste bankerna ta in nya pengar via en nyemission alternativt lägga ner verksamheten. Det kan alltså vara så att de svenska bankerna sparar i ladorna inför en ny eventuell kris(kanske de själva börjar känna sig lite oroliga över sina bolån). En annan lika trolig orsak är de nya Basel III reglerna som ställer krav på högre primärkaptial än tidigare.

Det kan även vara så att de svenska konsumenterna själva inser att de är för högt belånade och därmed ovilliga att ta nya lån. Det kan alltså vara en ny inställning till lån och krediter vi ser bevis för mer än något annat. Men det som talar mot en attitydförändring är den nyhet som kom i veckan om att de svenska pantbankerna satte nytt rekord för utlåning under januari - ökningen var hela 20% jämfört med samma period förra året.

Med tanke på att pantbelåning ändå måste ses som en sista utväg när ingen annan kredit finns att tillgå verkar det alltså mest troligt att det blivit svårare att få blancolån hos de svenska bankerna. Det kan få rätt stora konsekvenser för svensk ekonomi. Dels kommer de butikskedjor som lever på att kunder tar konsumtionskrediter att drabbas och dels kommer bolånetaket få mycket större konsekvenser än vad som tidigare antagits, det finns som jag skrivit om tidigare redan tecken på att så är fallet.

6 kommentarer:

  1. Är det verkligen så att blancolånen räknas in bland "konsumtionskrediter" i diagrammet? Vad är isåfall "övriga krediter"?

    SvaraRadera
  2. Ja så här står det i rapporten:

    "Konsumtionskrediter
    Till konsumtionskrediter räknas lån utan säkerhet (blanco) och
    lån garanterade av andra än stat och kommun (övrig borgen)
    till övriga hushåll (dvs. andra hushåll än företagarhushåll eller hushållens icke vinstdrivande organisationer)."

    Övrigt skriver de så här om:
    "Övriga ändamål
    MFI:s utlåning till företagarhushåll exklusive bostadslån och utlåning med andra säkerheter än de ovan till övriga hushåll. Alla lån från MFI till hushållens icke vinstdrivande organisationer räknas också till övriga ändamål."

    SvaraRadera
  3. Tack! Då kommer följdfrågan. Kan det vara så att "äkta" konsumtionslån minskat kraftigt och därmed mer än kompenserat för tillkommande blankolån? Jag har inte kollat på statistiken om man kan se det någonstans.

    SvaraRadera
  4. Jag förstår vad du menar, jag har också tänkt den tanken men man gör ingen skillnad på blancolån i rapporten vad jag kunnat se.

    Trenden med minskad tillväxttakt på blancolån ser ut att ha startat redan i samband med finanskrisen som kan ses i grafen. Det är väl det som får mig att misstänka att bankerna har blivit allt mer restriktiva.

    SvaraRadera
  5. Hmm. Är du säker på att det ska matchas 1:1 mot primärkapitalet? Sist jag kollade Baselreglerna så var reservkravet 8% och därefter skulle riskvägning läggas till på det.

    Osäkra fordringar (t.ex. skräplån till lånetorskar) hade riskvikt 150%
    Blancoutlåning och motsv hade riskvikt 100%
    Lån med säkerhet 40%
    AAA ratade lån (till stater och motsv) hade riskvikt 0%

    Dvs vid blancoutlåning ska de ha 8% reserver (8% * 100%), i sämsta fall (ej kreditvärdig mottagare) så ska de ha 12% i reserver (8% * 150%) till skillnad mot bolånen där reservkravet är 3,2% (8% * 40%). Utlåningsgraden pendlar alltså mellan 88% av tillgångarna till 100% beroende på riskvikt.

    Primärkapitalet är bara en del av kapitalbasen (tillsammans med supplementärt kapital) på vilken man räknar reservkraven.

    Jag har själv lite svårt att förstå hur allt hänger samman till 100% så jag kan ha missförstått alltihop.

    Mvh Victor

    SvaraRadera
  6. Hur fungerar det egentligen med kreditförluster hos banker på bostadslån? Kan de räknas som "förluster" när bolåntagaren (bolånetorsken) fortfarande har en skuld hos banken?

    SvaraRadera