söndag 16 januari 2011

Högre priser = inflation eller?

SCB har kommit ut med nya siffror för inflationstakten i december 2010. Tydligen så ökade priserna med 2,3% på ett år. Den största orsaken till den höga inflationstakten är enligt SCB ökade boendekostnader som är en effekt av Riksbankens räntehöjningar och höjda elpriser. De andra större bidragen till en högre inflation är höjda mat och drivmedelspriser.

Många försöker hävda att nu är inflationsbrasan tänd och vi kommer att få se en repris på 80-talet. Säkert tänker även Riksbanken på ungefär samma sätt. Men hur kan en högre styrränta få ner inflationen som den mäts av SCB? En högre räntekostnad ger paradoxalt direkt en högre inflation eftersom bostadskostnaderna ökar. Elpriset kan inte heller påverkas av högre ränta, det är en kombination av ovanligt kallt väder,otur med kärnkraftsverken och dåligt med vatten i älvarna.

Matpriser då? Borde inte en högre ränta sänka priset på ris och grönsaker? Nej inte nödvändigtvis. Om Sverige har 10% ränta så skulle förvisso många få det knapert och inte köpa dyra grönsaker eller kött varje middag. Men de matvaror som inte säljs i Sverige för att svenskarna inte har råd kommer istället att säljas i Kina eller Indien.

Då Sverige är en så liten marknad, ungefär som en normalstor kinesisk stad, kommer matpriserna inte ens påverkas marginellt av en högre styrränta i Sverige. Samma resonemang gäller naturligtvis även för drivmedel. Om svenskarna åker mindre bil så kommer inte priset på olja påverkas ens marginellt. Det betyder bara att några kineser får åka lite mer i sina nyinköpta bilar.

Hela begreppet inflation som beskrivs av media, Riksbanken och SCB är förvirring på hög nivå. Det kanske hade en poäng förra seklet där världen inte var globaliserad, men att idag titta på priser styrda av tillgång och efterfrågan är meningslöst.

Det Riksbanken borde hålla koll på har man istället ignorerat det senaste decenniet. På SCB;s hemsida redovisar Riksbanken statistik över finansmarknaden, där kan följande intressanta diagram beskådas.

Kredittillväxt i Sverige 2004-2010
I diagrammet kan vi se att obligationsmarknaden för bostadslån har ökat med 100% mellan 2004-2010. Det om något är vad som borde definieras som inflation i form av kredittillväxt på bostäder. Det är också en riktigt skadlig inflation eftersom den ger Sverige sämre konkurrenskraft vid högre priser på varor på grund av tillgång och efterfrågan.

Ohämmad kredittillväxt är också det enda som Riksbanken kan kontrollera med någorlunda effektivitet. Det blir tydligt i diagrammet under vår egen period av ZIRP: kredittillväxten var i storleksordningen 30% mellan finanskrisen och december 2010.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar