onsdag 16 februari 2011

Direktionen utan direktion

Riksbanken höjde igår som förväntat reporäntan med 0,25%. I ett pressmeddelande så skriver man följande.
Styrkan i den svenska ekonomin håller i sig samtidigt som arbetsmarknadsläget stadigt förbättras. Exporten ökar liksom investeringarna och hushållens konsumtion. Tillväxten i världsekonomin är sammantaget också god och utsikterna i USA har ljusnat något.
Jag skulle vilja veta var Riksbanken ser denna så kallade starka ekonomi? Läser man rubriker från Aftonbladet och klipper in eller får man propaganda direkt från Ben Bernanke? Man skriver t.ex. att arbetsmarknadsläget stadigt förbättras i Sverige. Men stämmer det verkligen? På SCB;s hemsida kan man finna statistik över antalet anställda i Sverige. Se grafen nedan över hur antalet faktiska jobb har utvecklats på den svenska arbetsmarknaden sedan 2004.
Antal anställda i Sverige 2004-2010

Värt att notera är att antalet jobb i Sverige fortfarande är betydligt lägre än innan lågkonjunkturen. Men vad värre är att sedan lågkonjunkturen har Sveriges befolkning växt med i storleksordningen 150000 personer. Notera även att antalet anställda faktiskt var sjunkande det sista kvartalet. Med den data som SCB presenterar i åtanke så tycker i varje fall jag att det känns lite magstarkt att hävda att arbetsmarknadsläget förbättras.

Riksbanken hävdar även att situationen i USA har ljusnat men situationen är precis lika illa där(om inte värre) - jag har tidigare skrivit om hur antalet jobb i USA fortfarande sjunker och att tillväxten är finansierad med lån. Men till skillnad från Sverige har USA fortfarande i praktiken nollränta. Detsamma gäller för EU som inte heller har höjt räntan sedan lågkonjunkturen.

Låga räntor utomlands och stigande räntor i Sverige leder på sikt till att den svenska kronan stärks. Det enda Riksbanken kommer att åstadkomma med sina räntehöjningar är således att svensk exportindustri tappar konkurrenskraft.

Euron står i skrivandes stund i 8,74 och är i fallande trend - den senaste räntehöjningen kommer med all säkerhet förstärka den trenden. Jag har tidigare skrivit om hur svensk exportindustrin står på knäna inför en allt starkare krona och ökande råvarupriser - nu kommer det alltså bli än värre inom kort för svenska exportföretag.

Till sist så hävdar Riksbanken att exporten och hushållens konsumtion ökar. Hur kan det då komma sig att industriproduktionen är svag och att nyregistreringar av personbilar är i en fallande trend? Man kan undra om det är den exponentiellt ökande utlåningen till de svenska hushållen Riksbanken menar är ökande investeringar i en stark ekonomi?

Då det mest verkar vara lösa påståenden i Riksbankens pressmeddelande så undrar man vad det egentliga skälet till räntehöjningen är? Kan det vara så att Riksbanken fått för sig att de ska använda reporäntan som ett medel att stävja bostadsbubblan? Om så är fallet är det enligt mig lite för sent att börja oroa sig för det nu när bostadsbubblan redan är uppblåst.

Riksbanken har nämligen i stort sett ignorerat svensk kredittillväxt under flera decennier. Att nu höja räntan kommer bara att påskynda den oundvikliga svenska bostadskraschen. Nu får vi inte bara en bostadskrasch, vi får också en utkonkurrerad svensk exportindustri på köpet.

Det märkligaste av allt i Riksbankens obegripliga strategi är att man inte ens är överens om att höja räntan. Två av direktionens medlemmar - Karolina Ekholm och Lars E.O. Svensson - reserverade sig mot beslutet.

Det hade enligt mig varit bättre om man varit överens för man kan tycka att ett beslut borde vara baserat på fakta enligt någon uttalad ekonomisk modell som alla kan vara överens om. Men när nu 33% av direktionen motsäger sig beslutet så talar tyvärr det mesta för att Sveriges framtida ekonomiska utveckling blir baserad på ett beslut som ingen kan förstå eller förklara.

6 kommentarer:

  1. Varför denna fixering vid att Sverige måste ha sånt stort handelsöverskott? Svenskars köpkraft utomlands har urholkats de senaste åren men har äntligen börjat vända uppåt. En starkare krona gynnar förutom privatpersoner även bolag som är beroende av import och en del av de stigande internationella råvarupriserna kommer balanseras mot den starkare kronan. Dessutom bygger vi upp marginaler både i form av sparande, som blir mer lönsamt, samt amortering och riksbanken får utrymme att i framtiden, vid behov, sänka räntan för att i ett mer kritiskt läge kunna stimulera ekonomin. Detta är viktigare inför framtiden än att ha en hög tillväxt driven av låga räntor som bara kommer blåsa upp diverse bubblor och inte skapa någon substans.

    SvaraRadera
  2. Gissar att de vill kunna sänka när krisen kommer. Så verkar de tänkt runt 2008. Då när det verkligen behövs kan de sänka ränta och krona. Smart.
    Dessutom gillar jag att de inte är eniga. Av allt som är fel i Sverige är alla ska tycka lika blan det värre.

    SvaraRadera
  3. Enligt ekonomernas teorier och modeller så verkar allt frid o fröjd. Sveriges ekonomi växer så det knakar, och inga mörka moln syns på himlen.

    Men frågan är hur väl ekonomernas teorier och modeller visar hur det ser ut i verkligheten? Så mycket som jag vet om deras modeller så verkar de ganska verklighetsfrämmande, speciellt ett av de viktigaste måtten KPI.

    Frågar man mig så borde marknaden bestämma räntan, och dessa riksbanksekonomer borde återvända till universitetet där de hör hemma. Där kan de flumma runt med sina teorier så mycket de vill.

    /Stefan

    SvaraRadera
  4. Förutom en mkt bra blogg så är kommentarerna av riktigt hög och fin kvalitet. Jag gratulerar bloggaren och läsarna!

    SvaraRadera
  5. Låt mig komma med en spådom…
    Utbudet på olja minskar p.g.a. oroligheter i något eller några länder i afrika och eller mellanöstern.
    Oljepriset går upp mycket och långvarigt då utbudsbortfallet är så betydande att bortfallet i efterfrågan inte får oljepriset att krascha som det gjorde i slutet av 2008.
    Det höga oljepriset drar med sig övriga energislag och priset på allt där olja eller energi ingår, d.v.s. nästan alla produkter.
    Detta ger hög inflation som riksbankerna möter med höga räntor.
    Det leder till konkurser, arbetslöshet och kraschande priser på tillgångar.
    Detta lämnar fältet öppet för de få som placerat sina pengar säkert att fynda tillgångar.
    Game over.
    New game?

    För att minska konkurrensen om tillgångarna har räntan hållits nere, tidvis under inflationen för att förmå flertalet att ta riskabla investeringar, gärna i kombination med billiga lån, och för att konkurrera ut de försiktiga företagarna då investeringar varit nära gratis p.g.a. den mycket låga räntan.
    Så när de riskabla investeringarna kraschar och de högbelånade företagen konkursat blir konkurrensen för de få förberedda minimal.
    Sista steget i denna fas är att låta inflationen dra iväg och säga att det är början på en högkonjunktur, samtidigt som räntorna hålls under inflationen genom fifflande med statistiken, vilket gör att de sista lämnar trygga placeringar för riskabla dito.

    Det känns som end game är nära nu, oroligheter i oljeexporterande länder har börjat….

    Bortfall av oljeproduktion skulle vara en kraftfull trigger för finansiell omdaning.
    Energibrist, oljan på 200 USD, KPI inflation, höga räntor och konkurser samtidigt?
    Om bortfallet av oljeproduktion är nog stort så kanske det kan bli det, då besparingar och skattepengar går till att hålla befolkningen varm, mätt och inte revoltera.
    Kommentera gärna svagheter i min spådom.

    TU

    SvaraRadera
  6. Räntorna ligger alltjämt på extremt låga nivåer. För att hålla snurr i ekonomin krävs att det är billigt att låna för konsumtion. Läget idag är ungefär snarlikt innan kraschen 2008. Enda skillnaden är att skuldberget har växt ytterligare de senaste tre åren.

    SvaraRadera