måndag 14 februari 2011

Dollarns styrka

Dollar-index
Jag har tidigare skrivit om kvantitativa lättnader i USA och hur FED har tryckt flera tusen miljarder dollar sedan finanskrisens start. Vad många frågar sig är hur det kan komma sig att dollarn inte försvagats mer mot andra valutor när så stora mängder nya dollar skapas ur tomma intet?

Se grafen till höger över dollarns relativa styrka gentemot andra valutor i världen sedan finanskrisens start 2008. Dollarn har mot alla odds stärkts med cirka 10% gentemot de flesta andra länders valutor sedan Lehman Brothers gick under i september 2008 och finanskrisen tog fart.

En teori om varför dollarn visar styrka när den inte borde är att pengar tas hem från utlandet för att täcka upp för kreditförluster orsakade av fallande priser på fastigheter. För även om USA;s ekonomi är i uselt skick för tillfället så har man under flera decennier varit den överlägset största ekonomin i världen. Det har med tiden medfört att företag och privata investerare i USA köpt på sig stora tillgångar i utlandet.
Utveckling för bostadspriser i USA

I den här artikeln kan vi läsa att 10 000 miljarder dollar gått upp i rök i USA sedan toppen på bostadsbubblan 2006. Om man dessutom räknar med att priserna på kommersiella fastigheter gått ner kraftigt så förstår man hur stora summor som gått förlorade. Se grafen till höger över bostadsprisernas utveckling i USA till dags datum.

Nu var sannolikt inte alla bostäder och kommersiella fastigheter belånade men det är ändå stora summor som försvunnit på bara några år. Det har lett till att investerare varit tvungna att sälja utländska tillgångar och köpa dollar - vilket alltså kan ha varit en bidragande orsak till de senaste årens dollarförstärkning.

För trots att alltså FED tryckt en massa nya dollar så har det varit relativt små summor i jämförelse med den kreditdeflation som skett. Dessutom har de nya dollarna som tryckts av FED sannolikt använts för att köpa aktier eller råvaror prissatta i dollar, inte andra valutor vilket kunde ha försvagat dollarn.

Men när nu allt fler investerare i USA får färre utländska tillgångar att sälja samtidigt som tron på dollarn försvagas så finns en risk att nya dollar som trycks av FED går till vad som upplevs som säkrare valutor istället för aktier och råvaror. Då talar inte mycket för att vi får se en fortsatt förstärkning av dollarn utan snarare en snabb och kraftfull försvagning.

8 kommentarer:

  1. Nu är ju knappast USA ensamt om att ha ekonomiska problem. Därför finns som jag ser det snarare en risk att vi får bergochdalbana för valutorna framöver, allteftersom riskerna skiftar.

    SvaraRadera
  2. Ja, men kombinationen ekonomiska problem och trycka stora mängder pengar kan inte vara bra i längden för ett lands valuta.

    SvaraRadera
  3. Om man jämför dollarn mot andra fiat-valutor där det också printas för fulla muggar för att hålla nivån mot dollarn så blir bilden lite skev. Om man jämför mot guldet istället så ser man hur värdet har urholkats.

    Men som du säger så är det värsta kvar för dollarn. Många länder har stora dollarreserver som söker sig tillbaka till USA när förtroendet för dollarn minskar.

    /MK

    SvaraRadera
  4. Prognosen att vi på kort sikt får en stärkt dollar men på lång sikt en kraftigt försvagad, har gällt länge nu.

    Frågan är när vi går in i en fas av kontinuerlig försvagning av dollarn?

    Jag gissar slutet av 2011, början 2012. Då har förmodligen även CPI inflationen i USA kommit upp i nivåer över 8%. FED kan inte tillåta räntan på de 10-åriga obligationer gå över 4,5%-5% vilket kommer att göra dem oattraktiva. Man får en flykt från dollar och dollar-papper.

    SvaraRadera
  5. De flesta länder har en officiell eller inofficiell dollar "peg" och agerar på olika sätt för att hindra den egna valutan att stiga gentemot dollarn. Eftersom de flesta valutor sjunker i reellt värde är det råvarupriserna som signalerar vad som är på gång. Att dollarindex de senaste åren stigit lite kan säkert förklaras av att det alltid finns ett behov av dollar eftersom det är den valuta de flesta varor prissätts och handlas i.

    SvaraRadera
  6. Nedgången i bostadspriserna ser ut att bli som i Japan..evigt..

    Undrar hur det blir här i tigerekonomin? 2600 miljarder och ökande..

    Vi kanske får se en renässans för hyresboende även i Stockholm, verkar som Reinfeldt tror det också?

    SvaraRadera
  7. En vän försöker köpa en fin villa i södra Frankrike då många jänkare nu säljer av billigt och drar hemöver.

    SvaraRadera
  8. "Dessutom har de nya dollarna som tryckts av FED sannolikt använts för att köpa aktier eller råvaror prissatta i dollar, inte andra valutor vilket kunde ha försvagat dollarn."

    FED har väl köpt sig ett par miljarder t-bills, antingen direkt eller genom uppköpsprogram?

    SvaraRadera