söndag 20 februari 2011

ECB tankar skräplån

Jag skrev häromdagen om om hur Portugals statslåneränta når nya höjder varje dag nu. För att hålla nere räntorna så stödköper ECB det mesta de kan komma över på andrahandsmarknaden av Portugals statsobligationer. ECB kan nämligen inte själva köpa obligationer direkt av suveräna stater eftersom det vore direkt monetarisering.

Precis som i USA så köper istället Europas storbanker upp Portugals statsobligationer och säljer dem mer eller mindre direkt vidare till ECB. Det är nämligen inte särskilt hög efterfrågan på långa statsobligationer från ett land där räntorna hela tiden stiger och risken för statsbankrutt föreligger. Man kan alltså säga att ECB och eurozonen har gått all-in på att Portugal aldrig kan gå statsbankrutt.

Men om Portugal lämnar eurozonen och går i statsbankrutt så sitter ECB med obligationer som är mer eller mindre värdelösa. Om Portugal mot all förmodan lyckas klara ut situationen med en ränta som bara fortsätter att stiga så kan inte ECB sälja tillbaka de statsobligationer de köpt på sig på den öppna marknaden utan att göra en förlust. Värdet på befintliga långa obligationer sjunker nämligen om räntan på nya obligationer är högre.

Portugal skulle behöva ett räddningspaket i samma storleksordning som Irland för att klara den akuta krisen. Men allt färre länder inom eurozonen har sina statsfinanser i ordning. Det kan i värsta fall vara så att några euroländer måste låna upp till en högre ränta själva, än räntan som Portugal erbjuds, för att finansiera sin del av räddningspaketet. Jag skulle inte tro att de aktuella länderna är så intresserade av en sån lösning - men samtidigt vill inte de stora spelarna som Tyskland och Frankrike stå för hela bördan.

Genomsnittligt budgetunderskott inom eurozonen
Om man går in på ECB;s hemsida så kan man finna en hel del intressant information om hur skuldkrisen utvecklar sig inom eurozonen. Se grafen till höger över hur det genomsnittliga budgetunderskottet har utvecklats över tid sedan starten av valutaunionen.

Genomsnittlig statsskuld inom eurozonen
Notera de få gånger det varit plus i statsfinanserna, och se hur snabbt läget försämrades i samband med finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Numera ligger man i genomsnitt på mer än det dubbla underskottet jämfört med tidigare år.

Det kan även vara intressant att titta på hur den totala statsskulden har utvecklats, se grafen till höger över hur den genomsnittliga statsskulden som andel av BNP har utvecklats sedan starten av valutaunionen. Notera att nivån hölls ganska konstant under en stor del av 00-talet trots att många länder hade underskott i statsfinanserna.

Det beror på att i stort sett alla länder inom valutaunionen hade måttlig BNP-tillväxt under 00-talet. Men i samband med finanskrisen så sjönk många länders BNP samtidigt som länder som Irland tog över lån från sina konkursmässiga banker. Det har resulterat i att den genomsnittliga statsskulden numera är över 80% av BNP.

Med allt fler länder med allt sämre skick på statsfinanserna så ser det dessvärre ut som om nya räddningspaket blir mer eller mindre omöjliga att finansiera. Det hjälper liksom inte att ett fattigt land lånar ut pengar till ett annat fattigt land - det gör bara situationen än mer hopplös. Notera även att trots allt prat om en stark återhämtning i ekonomin så förvärrades det genomsnittliga budgetunderskottet inom eurozonen den sista mätpunkten i slutet på 2010. Om den trenden håller i sig så kan det mycket väl visa sig bli den sista spiken i kistan för euron.

6 kommentarer:

  1. Euron kommer inte att falla. Åtminstone inte än på länge. Som systemet är riggat är ett återgång till nationell valutor i princip omöjligt att genomföra utan att man triggar en kollaps i det finansiella systemet. Däremot kan förstås en kollaps triggade av andra orsaker, som du är inne på, orsaka att den monetära unionen upplöses. Men där är vi inte riktigt än.

    Euron som monetär union var ett idiotiskt projekt från början. Att binda samman så många länder med så stora skillnader med en gemensam valuta och ränta utan gemensam finanspolitik var dömt att misslyckas. De konvergensvillkor och stabilitetskrav som sattes för få denna union att fungera bröts tidigt av dom stora länderna Tyskland och Frankrike. Där visade man vägen framåt för dom mindre länderna som man nu anklagar för misskötsamhet. Räntan inom Eurozoonen var satt efter Tysklands förutsättningar vilket fick till följd att länder som tex Grekland i praktiken kunde låna till negativ realränta. Sen anklagar vi Grekland mfl för att dom skuldsätter sig. Visst har Grekland misskött sig men vi får inte glömma att det är EU som har skapat förutsättningar för denna misshushållning. Hade EU's stabilitetspakt följts hade tex Grekland aldrig kommit i nuvarande situation.

    För att Euron skall kunna räddas måste man reformera om hela systemet, ett arbete som nu förbereds bakom stängda dörrar. Nuvarande kris - som tilltar för varje dag - kommer att användas för att få till stånd kraftiga förändringar. Vilka dessa förändrinar blir återstår att se men min gissning är att vi går mot en fiscal union. Om inte direkt så på sikt. Visst finns ett enormt motstånd mot en sådan lösning men när folket ställs inför fullbordat faktum och får välja mellan pest och kolera så får nog den styrande eliten som dom vill. Och min övertygelse är att detta har varit den styrande elitens mål från början. Det gäller bara att få med sig folket. Och Rom byggdes som sagt inte på en dag...

    Gustav

    SvaraRadera
  2. Det går inte att rädda EU, hur tror du man ska trolla bort de enorma skulder vi samlat på oss på bara 3 år nu?
    Skuldavskrivning har en baksida, man måste vara en duktigt blind optimist för att inte förstå baksidan med detta. Glöm tex din pension som ligger i stadsskuldssedlar som är värdelösa egentligen.

    När folket inom EU inser att de förlorat allt är EU slut som union. Protektionism och nationalism kommer explodera, både inom EU och mot omvärlden.

    SvaraRadera
  3. @12.56
    Du har så rätt - skulder kan inte trollas bort och vi går mot en mycket osäker framtid där våra pensioner bara är en del av vad som riskeras ryka all världens väg. När tillräckligt många inom unionen förstått detta kommer EU som vi lärt oss känna det idag att vara slut. Då uppstår något nytt. Nationalism och protektionism är ett möjligt utfall. Men detta kommer att balanseras av starka krafter som vill driva unionen till än mer överstatlighet och regleringar. Historien lär oss att det krävs stora kriser för att stora förändringar skall komma till stånd. Nu går EU mot just en stor kris och därför kommer stora förändringar att ske.
    Och dom som drömmer om en federal union i Europa kommer inte att kasta in
    handduken i första taget, var så säker. Tvärtom, kommer dom att göra allt för att
    nyttja situationen till sin fördel. Och det är inte vilka som helst vi pratar om. Det
    är Europas makt och finansiella elit. Om dom lyckas återstår att se. Det är intressanta tider vi lever i...

    Gustav

    SvaraRadera
  4. Se hur ineffektivt airbus fungerar som ett pan europeiskt företag. De hade inte ens samma version av catia när de designade 380 modellen.

    Bråk om vem som ska bygga vilken del och var i vilket land..

    EU kommer aldrig enas för det består av starka nationalstater. Fransmän vill främja Frankrike och tyskar Tyskland..

    Jag ger EU max ett par år till, finns inte folkligt stöd så blir det som i alla imperier..

    SvaraRadera
  5. Först USA.
    Sedan EU.
    Klart det finns krafter som försöker bromsa, men de förlänger bara pinan. Finns inte stöd för mer överstatlighet. Därför sönderfall och sedan nya tag i nya former. Oavsett form så måste man börja om eftersom kassan är mer än tom hur mycket man än protesterar eller demonstrerar.
    När majoriteten fattat det har redan eliten flytt med sina tillgångar.

    SvaraRadera
  6. Det sista diagrammet är särskilt intressant, eftersom statsskulden enligt Maastricht-avtalets kriterier inte får vara högre än 60% av BNP. Så var det alltså inte ens från eurons början! Mygel och fusk hela vägen alltså!

    SvaraRadera