lördag 19 februari 2011

Irland trycker ännu mera pengar

Jag har tidigare skrivit om hur Irlands centralbank har tvingats trycka nya pengar åt landets banker eftersom de inte har tillräckliga säkerheter för att låna från ECB. Det i sig är en stor skandal eftersom det skapas pengar utan underliggande säkerhet. Nu verkar det ha blivit svårare för de irländska bankerna att fortsätta på samma maner. Vem vet, kanske har Irlands centralbank ett tak för hur stora summor de kan skapa på egen hand?

Det stoppar dock inte de irländska bankerna från att hitta på nya finurliga sätt att undvika konkurs. I den här artikeln kan vi läsa om hur banker på Irland nu istället skapar sina egna obligationer och använder dem som säkerhet för att låna pengar från ECB.

Det är möjligt tack vare en mer eller mindre okänd klausul i det räddningspaketet som Irland erhöll från EU i december. Irlands banker kan skapa egna, på papperet värdelösa, obligationer och använda dem som säkerhet hos ECB eftersom obligationerna blir garanterade av staten enligt klausulen i räddningspaketet.

Det är alltså inte längre bara centralbanker som ägnar sig åt kvantitativa lättnader numera. I krisens Irland har även banker getts den befogenheten med EU;s goda minne. Hittills har Irlands banker tryckt upp 17 miljarder euro på detta sätt - en ansenlig summa pengar.

Situationen kan liknas vid att jag som privatperson skapar en obligation som jag påstår är värd 1 miljard euro. I praktiken är obligationen inte ens värd papperet den är skriven på men trots det kan jag gå till ECB och få 1 miljard euro i reda pengar, om jag nu var en irländsk bank det vill säga.

Sverige var ju också med på ett hörn i räddningspaketet så på ett sätt är Sveriges skattebetalare med och garanterar de nya pengarna som skapas via Irlands banker. Anders Borg har tidigare sagt att det inte är något problem för Sverige att vara med i räddningspaketet eftersom Sveriges skattebetalare inte riskerar några pengar.

Men man kan undra om någon från den svenska regeringen har läst klausulen i räddningspaketet som gör det möjligt för Irlands banker att trycka egna pengar med EU;s goda minne? Om man gjort det och Borg ändå hävdar att det inte finns någon risk för Sverige att låna pengar så undrar jag vad som anses riskfyllt i Borgs ögon.

Problemet för Irlands banker är att de har lån i sina balansräkningar utan säkerheter eftersom bostadspriserna gått ner dramatiskt. Nu gör de dåliga lånen att Irlands banker drabbas av likviditetsproblem eftersom lånen inte kan användas som säkerhet för att låna pengar av ECB. I praktiken är bankerna redan konkursmässiga eftersom om de underliggande säkerheterna(läs bostäderna) skulle säljas så måste stora förluster realiseras.

Det man antagligen hoppas på är att bostadsmarknaden ska vända uppåt igen och allt blir bra igen. Men om man tittar på hur andra bostadsbubblor utvecklats under historien så är det inte frågan om år innan bostadspriser vänder uppåt igen efter en bubbla utan snarare decennier.

Med tanke på hur desperat situationen verkar vara i Irland så är det väl bara fråga om tid innan politiker börja diskutera nya räddningspaket. Men hur ska ett ännu större paket kunna lösa det underliggande problemet att många lån tagna under bostadsbubblan idag är under vattnet?

Ska Europas skattebetalare gå in och fylla på med direkta kapitalinjektioner i Irlands banker? För det är faktiskt det enda sättet att rädda bankerna från konkurs. Det hade dock varit bättre för alla om man låtit bankerna gå under redan från början, då hade inga räddningspaket ens behövts för Irland,  men det har väl antagligen inte ens varit på den politiska agendan.

9 kommentarer:

  1. Tack för ännu ett bra inlägg på en av de bloggar som faktiskt höjer värdet på Bloggsverige avsevärt.

    Det jag funderar på är hur en eventuell kollaps av den svenska bostadsbubblan skulle påverka oss, sett till de lån vi gett till ex Irland. Kan vi kräva tillbaka pengar? Vi är ju inte euroland och kan på så sätt inte få likviditetsinjektioner genom överföring av euro på samma sätt som ett euroland kan göra.

    Sen undrar jag också var smärttröskeln går för skapandet av nya krediter. Ponera att Portugal kräver räddning och på sikt Spanien. (Lustigt här är att det i tidningarna för några månader sedan målades ut som mycket otroligt och väldigt svårt att rädda Spanien vid en ev. bailout, men att det nu inte alls verkar vara omöjligt. Förmodligen har detta att göra med att man insett att det går att i princip skapa hur mycket nya pengar som helst, eftersom FED banat väg för detta och på så sätt legitimerat det. Det finns liksom inga andra politiskt gångbara lösningar, och det är våra politiker MYCKET medvetna om.) Hur många länder kan de facto räddas på detta sätt? Och hur märker vi detta (gör vi det redan nu?)

    Trevlig helg från ett överbelånat Stockholm

    /EDK

    SvaraRadera
  2. När den svenska bostadsbubblan kollapsar så blir nog lånet till Irland ett litet bekymmer i jämförelse - det var väl bara ca 1 miljard euro Sverige lånade ut.

    Jag tror smärtgränsen redan är nådd för nya lån. För det är inte så att EU-länder sitter på en massa pengar redo att lånas ut. I stort sett alla deltagare i räddningspaketen måste själv låna pengar på den öppna marknaden - ibland till en högre ränta än det land som ska räddas får betala.

    SvaraRadera
  3. Frågar man svenskar på gatan så är krisen över. Just pga tricks kan man dölja verkligheten.

    Man blir ruskigt förbannad, men vad kan man göra egentligen? Knyta handen i fickan?

    Nutidsmänniskan är för korkad för att förstå..

    SvaraRadera
  4. Kvanititivt Offtopic:

    Du som är GRYMT duktig på makro och trender: Kan inte du skriva en artikel om de svenska tjänstepensionsbolagen (AMF, Skandia, SPP etc etc)

    Du om någon borde väl kunna analysera igenom respektive bolags nyckeltal avseende solvensgrad och återbetalningsräntor. Solvensen har väl i detta fall en enorm avgörande betydelse för spararnas framtida pension?

    Pensionsbolagen är en djungel, kan inte du göra en artikel tjänstepensionsbolagens nyckeltal och presentera några intressanta kommentarer och jämförelse mellan bolagen. Så att man får ett hum om vilket bolag som på pappret har störst reserver och klarar en framtida krasch bäst.

    SvaraRadera
  5. Ang artikelmaterial. jag skulle gärna läsa en artikel om övertaligheten på arbetsmarknaden om tjänstesektorn krashar. peak oil mm skulle kunna orksaka det tex.

    SvaraRadera
  6. Efter den senaste svenska bostadskraschen så återhämta sig priserna för bostäder på mindre än 6 år till priserna innan kraschen. Kontor något längre. Så det behöver inte i allmänhet handla om "decennier"..

    SvaraRadera
  7. Jämför inte med 1992, vi är i en helt annan verklighet idag. Då var inte resten av världen skuldsatta som idag.

    Många verkar ha en snäv bild av ekonomin.

    SvaraRadera
  8. Nä, det är klart. "denna gång är det annorlunda" :-)

    SvaraRadera
  9. Konsekvenserna för detta kommer bli tråkiga för hela eurozonen. Istället för att låta banker gå i konkurs kommer dessa att dra med sig euroländerna i fallet... Man borde ha gjort som island istället. Detta kan vara en erfarenhet för sveriges politiker nästa gång de svenska bankerna ligger illa till...

    SvaraRadera