onsdag 23 februari 2011

Island sänks

Island ligger fortfarande nere för räkning i efterdyningarna av finanskrisen. I den här artikeln kan vi läsa om att det isländska parlamentet har röstat för ett förslag om att ersätta före detta sparare i den konkursade banken Icesave. Det är inga små summor med isländska mått mätt - hela 38 miljarder SEK ska betalas ut till Storbritannien och Nederländerna, men de har sedan länge redan ersatt sina drabbade sparare. Man hoppas nu få tillbaka i stort sett allt från en av världens just nu svagaste ekonomier.

Utveckling av statsskuld på Island
Islands statskuld som andel av BNP är redan idag skyhög - enligt denna publikation från IMF så ligger den på ca 100% av BNP. Om Island tvingas ersätta Storbritannien och Nederländerna så beräknas skuldbördan öka till 150% av BNP. En ökad skuldbörda på 38 miljarder är stora belopp om man som Island bara har ca 300 tusen invånare och en BNP på endast 77 miljarder SEK. Se grafen till höger för statsskuldens utveckling på Island sedan 2005.

Invandring/utvandring på  Island
Island hade innan finanskrisen en statsskuld som var lägre än Sveriges men tredubblades på kort tid när finansiella tillgångar i konkursade isländska banker togs över av staten. Nu tog inte Island över alla sina bankers tillgångar - då hade situationen sett än värre ut. Men det hjälper alltså inte ändå eftersom utländska sparare hade stora summor insatta på banken Icesave som gick omkull utan att räddas. Island kommer inte undan att betala insättningsgarantin enligt internationella avtal.

Arbetslöshet på Island
Islands finansiella situation är redan nu mycket svår, att dessutom öka statsskulden med nästan 50% kommer att göra situationen ohållbar. Både utländska och isländska medborgare lämnar nu landet då arbetslösheten är hög. Det leder till en negativ spiral med mindre skatteintäkter att betala av statsskulden med för Island.

I publikationen från IMF så ser man dock ljust på framtiden. IMF;s generella syn verkar vara att oavsett hur stor statsskuld ett land har så går det alltid att få ner den när tillväxten tilltar. Men vem som helst borde inse att det finns en gräns för alla länder när lånen helt enkelt är för stora att betala tillbaka med en hög arbetslöshet och en sjunkande befolkning.

Jag har tidigare skrivit om att Grekland är insolvent med den höga statsskuld de har - frågan är väl om inte Island redan nu, innan de nya skulderna från Icesave, är insolvent också?

Faktum är att situationen på Island faktiskt är värre än i Grekland. För redan 2010 så spenderade staten nästan 20% av alla intäkter på räntor på statsskulden(källa) att jämföras med Grekland som endast betalade 14%. Om Island dessutom ökar sin statsskuld med 50% kommer naturligtvis situationen bli ohållbar.

Huspriser på Island
Enda sättet för Island blir då att man går i statsbankrutt och blir fri alla dåliga lån och kan börja om från början. Men det Island istället hoppas på verkar vara att få lägre statslåneränta. Islands riksbankschef har nyligen uttalat att han tycker att Islands statslåneräntor borde gå ner - det är nämligen mer eller mindre säkert att köpa isländska statsobligationer numera enligt honom.

Han nämner dock inte att Island betalar 20% av all statsintäkter på ränta på statsskulden, eller att huspriserna fortfarande är fallande på Island 3 år efter kraschen. Se grafen till höger över husprisernas utveckling sedan krisen startade.

Det räddningspaket som Island erhöll 2008 var på 6 miljarder USD. Sverige var också med på ett hörn och bidrog med 500 miljoner euro i och med ett swapavtal med den isländska centralbanken(läs mer om varför swapavtal behövs här). Swapavtalet innebar en kostnad för Sverige eftersom Riksgälden blev tvungen att låna upp pengar för att stärka Riksbankens valutareserv. På ett sätt kan man alltså säga att Sveriges skattebetalare bidragit till Islands framtida insolvens.

Det som började med Islands räddningspaket är något vi sett gång efter gång nu i det finansiella systemet i finanskrisens efterdyningar. Ingen får ta förluster utan någon ska alltid stå där och fånga upp dig trots att du gjort galna investeringar.

Många engelsmän som satte in hela sitt sparkapital på isländska banker borde kanske frågat sig om inte risken är hög när räntan är så mycket högre än på ett vanligt bankkonto. När det inte oväntat visade sig att så var fallet så ska ändå ingen förlora några pengar, istället ska förlusten lämpas över på kollektivet - i detta fall den isländska befolkningen.

Jag undrar hur vi svenskar hade reagerat om vår statskuld helt plötsligt ökade med 1500 miljarder SEK i ett svep på grund av oansvariga utländska investerare. Vi hade inte kunnat hoppats på att beslutet hade stoppats av en förnuftig president som på Island. Om samma sak hänt i Sverige hade säkert allt redan varit betalt och klart vid det här laget.

8 kommentarer:

  1. Som vanligt - kanonbra inlägg! Liten rättelse behövs kanske på den här meningen "Faktum är att situationen på Island faktiskt är värre än på Island." :)

    Mike Shedlock skrev ett annat bra inlägg om Island häromdagen, värt att kolla upp ifall du inte redan gjort det.

    SvaraRadera
  2. Sista stycket berör ett tragiskt förhållande i Sverige; det saknas maktdelning i grundlagen. Det som fanns togs bort av socialdemokraterna när de gjorde "världens modernaste författning" i början av sjuttiotalet. Egentligen var den ett stort steg mot socialism och statsministerdiktatur. Något senare togs ämbetsmannasvaret bort och det ser man följderna av nu trettio år efter.

    SvaraRadera
  3. Allt ska lösas med mer av det som orsakat problemen, tillväxt. Villfarelsen består, trots att vi bor på en planet med ändliga resurser.
    /Farfar

    SvaraRadera
  4. "Jag undrar hur vi svenskar hade reagerat om vår statskuld helt plötsligt ökade med 1500 miljarder SEK i ett svep på grund av oansvariga utländska investerare"

    Det var inte det som hände på Island. De skapade sina problem på egen hand.

    -Jonas

    SvaraRadera
  5. Som privat sparare kan det vara svårt att veta/inse när man får "för hög" sparränta, vilket ju engländare och holländare fick av de isländska bankerna.
    Hoist och Svea har ju länge gett 2,25 - 2,6% ränta, jämfört med storbankernas som länge låg på under 1%. Svårt dilemma, som sparare.

    SvaraRadera
  6. Som lägst fick jag 0.10% på länsförsäkringarbank. Detta på sparkontot och skatt drogs såklart.

    Det kokar i mig när jag tänker på att jag som tar ansvar straffas och går ekonomiskt back efter skatt och inflation.

    Det räcker ju att tex hyra eller bostadspriser stiger 4-10% så har min köpkraft förminskats. Utöver den monetära inflationen ska jag alltså skatta 30%.

    Jag blir hatisk mot Borg och Riksbanken, det är djupt omoraliskt! Aldrig att jag tänker maximera min skatteinbetalningsförmåga så länge jag lever! Jag skattar på redan skattade pengar!

    Tänk att man sparar av lönen som är skattad, köper aktier, gör en reavinst och skattar, sen sparar man detta på sparkonto och skattar 30% igen på räntan.. 3ggr skatt för att man lever ansvarsfullt!!

    Var är högerpolitiken?!

    SvaraRadera
  7. "Jag undrar hur vi svenskar hade reagerat om vår statskuld helt plötsligt ökade med 1500 miljarder SEK i ett svep på grund av oansvariga utländska investerare."

    Det är att göra det något lätt, den som erbjuder tjänsten till den oansvarige utländska investeraren bör hållas för skuld den också. (och då helst genom kånken eller liknande förfarande)

    Om möjligheten för fail/kånken i den här typen av situation skulle troligen guld/silver (eller andra bevarande möjligheter) värderas upp/uppskattas av desto fler.

    SvaraRadera