onsdag 30 mars 2011

Marginalerna krymper

Idag kom en av de större svenska butikskedjorna för kläder - Kapp-Ahl  - med en svag rapport. Det blev endast 1 miljon kronor i vinst att jämföras med 54 miljoner samma kvartal förra året. Man anger olika skäl till vinstfallet men klart är att försäljningen minskar och att priset på bomull ökat kraftigt vilket pressar marginalerna.
Pris på bomull

Priset på bomull har mer än tredubblats sedan 2009 - se grafen till höger. Det ser dessutom ut som om prisökningen inte avstannar utan ökar takten. De problem vi ser nu med sjunkande marginaler för  många butiker kan alltså bli betydligt värre med tiden - tvärtom mot vad företagen hoppas på.

En liknande historia kunde vi läsa om förra veckan när Cloetta presenterade sitt resultat. Där blev förlusten 23 miljoner vilket var betydligt sämre än förlusten på 9 miljoner samma period förra året. Skälet till det försämrade resultatet uppges dock vara det samma som för Kapp-Ahl. För även råvarorna till godisproduktion som socker och kakaobönor har gått upp mycket de senaste åren.

Pris på socker
Sedan 2009 har priset på socker mer än fördubblats - se grafen till vänster över utvecklingen sedan år 2001. Även om priset på socker inte ökat lika mycket som för bomull så är det svårt för företagen att kompensera sig mot en ökning på över 100% på kort tid. Priset på kakaobönor har haft en likartad prisutveckling som priset på socker.

För att bibehålla marginalerna måste alltså företagen höja priserna radikalt. Men trots det talar det mesta för att priserna inte alls höjs i den utsträckning som skulle krävas. Det beror sannolikt på att om priserna höjs för mycket så slår det på försäljningen. Kapp-Ahl som redan nu ser en sjunkande försäljning har mycket litet utrymme för prishöjningar.

En annan orsak till att varken Kapp-Ahl eller Cloetta kan höja priserna är att de säljer saker som människor kan vara utan. Godis är varken nyttigt eller nödvändigt och är säkert en av de första saker som ryker när pengarna tryter. Kläder måste man förvisso ha, men det finns ett stort utbud på begagnatmarknaden, och det går utmärkt att laga och återanvända gamla kläder.

Det finns dock andra företag som inte har några problem att höja priserna trots att de har samma problem med höjda råvarupriser. I veckan kunde vi läsa om att bensinbolagen ökar sina marginaler till rekordnivåer. I januari i år var marginalen för en liter bensin 1,12 kr, att jämföras med marginalen samma månad 2009 på 0,69 kr per liter.

Trots en kraftig ökning av priset på råvaran - olja - så lyckas alltså bensinbolagen nästan dubblera marginalen. Det är något som företag som Kapp-Ahl och Cloetta bara kan drömma om. Men skillnaden är att bensinbolagen säljer en vara som få klarar sig utan. De flesta svenskar åker lika mycket bil oavsett om bensinen kostar 12 eller 14 kr litern

11 kommentarer:

  1. Inflationsstormen kommer nog som en överraskning för flertalet, va, vad är inflation?
    QE gjorde mer skada än nytta, hade man låtit ekonomin kollapsa 2008 hade vi varit på väg upp nu. men nej, ingen vill ta smällen, skjut på det i evigheter, eller tills inflationen kommer ikapp oss och om oss,

    SvaraRadera
  2. Faktafel: "I januari i år var marginalen för en liter bensin 1,19 kr", ska vara 1,12 kr.

    Det stämmer att bruttomarginalen låg på 0,69kr i januari 2009. Dock var detta botten under endast en månad. Senast det var så lågt var för 30 år sedan. Bruttomarginalen har mellan 1990-2004 varit över 1 kr samtidigt som bensinpriset var under 10kr. Dagens bruttomarginal är mer normal om man ser på de senaste decennierna.

    SvaraRadera
  3. Ja, nu är det uppdaterat. Jag betvivlar inte att bruttomarginalen är normal.

    SvaraRadera
  4. Bilen kommer troligen inte att sluta rulla första taget. Vart tror du att den första, riktiga smärtgränsen går, vid 20 kr, 30 kr?

    Gällande choklad tror jag nog att godisföretag, precis som cigarettillverkare och dokusåpaförfattare klarar sig rätt bra genom en depression. Opium för massorna behövs liksom alltid.

    Bra inlägg förresten.

    /CC

    SvaraRadera
  5. Jag tror det är svårt att säga var smärtgränsen går. Det beror på så mycket andra saker, om räntan fortsätter uppåt blir t.ex. smärtgränsen lägre än om räntorna står stilla eller sjunker.

    SvaraRadera
  6. Okej, men då kommer ju följaktligen frågan hur länge räntan kan hållas så låg. Eftersom skadan av att kapital redan felallokerats som ett resultat av alldeles för låg ränta, alldeles för länge, så är det uppenbart att det innebär ett jätteproblem när räntan väl måste höjas. Kan man höja räntan i paritet med förväntad förbättring av ekonomin? Tillväxten är ju i realiteten inte något att hurra för, när man räknat bort inflation och befolkningstillväxt (framförallt inte när man ser till USA) vilket väl borde innebära att högre ränta betyder inbromsande ekonomi och knäcka de "gröna skott" (bah!) som man nu kan skönja.

    Ekonomin och politiken är ju så nära sammanflätad att man tvingas anpassa det ena utefter det andra. Var och lyssnade på Nicole Foss föreläsning på studiefrämjandet Bryggaregården i Stockholm igår. Mycket bra och mycket intressant. Självklart inget nytt under solen, för oss som läser din, Cornus, Flutes, m.fl. bloggar, men ändå. Hon sätter ju fingret på bl.a. gummibandseffekten - att energifrågan släpar efter finansfrågan. Först kraschar finanssektorn och sen kommer den fulla effekten av peak-oil.

    Det intressanta blir ju om vi, när ekonomin kraschar nästa gång, i vår enfald tror att vi kan blåsa upp en ny bubbla - med fler krediter och därmed större skulder i systemet. Eller om vi faktiskt tvingas börja räkna på ett annat sätt. Cyklerna blir ju kortare och kortare och den exponentiella utvecklingen i kreditexpansionen är för de flesta oöverskådlig.

    /CC

    SvaraRadera
  7. När kredittillväxten varit så hög under lång tid så kan aldrig räntan nå de nivåer som rådde under 80-90 talen. Så även om vissa kanske tycker att räntan är låg nu så är den i realiteten mycket hög pga de gigantiska skuldbergen. På 80-talet då räntan var över 10% hade svenskar lån på några hundratusen, men idag pratar vi i de flesta fall miljoner. 10% ränta på 3 miljoner blir 300 tusen i årsränta - en ränta på 10% är alltså idag mer eller mindre otänkbar för många svenskar.

    SvaraRadera
  8. Men måste inte räntan upp till de nivåer som rådde på 80-talet för att sanera ekonomin och återskapa balans då? Lågräntepolitiken har ju lett till oerhörda felallokeringar av kapital - se bara vår egen bostadsbubbla. Jag menar - de gigantiska lån som tagits till låg ränta har ju inneburit att värdet på en hel del saker (bl.a. bostäder) har höjts väldigt mycket. Kostnaden på lån har också höjts oerhört mycket och för att kunna betala den räntan (och framtida lån) i nästa lågkonjunktur så måste ju än mer pengar lånas. Ergo: räntan kan varken sänkas eller höjas. Sänks den får vi hög negativ realränta och höjs den så kommer många att få gå i konken. Vad är lösningen?

    /CC

    SvaraRadera
  9. Ja det återstår att se men situationen kompliceras onekligen av Peak Oil som kommer vara enormt hämmande för tillväxten. Ekonomisk tillväxt med medföljande inflation har hittills gjort att lån med tiden blivit allt lättare att betala av. När vi nu står inför det omvända scenariot så blir istället lånen allt svårare att betala av. Lösningen just nu verkar vara att lämpa över skulderna på kollektivet. Det kan fungera när problemet heter Irland eller Grekland, men blir i praktiken omöjligt när jättar som Spanien eller Italien ska räddas på samma sätt.

    SvaraRadera
  10. Okej, men vad händer då när detta sker, för det är väl oundvikligt? Eller kan man helt sonika brotta undan skulderna och problemen på något sätt? Det känns som att EMU har väldigt svårt att överleva när ländernas självbevarelsedrift kickar in. Vad skulle hända om man genomförde någon form av global skuldsanering? Är detta ens ett rimligt scenario? Tror du att det ligger i de stora skuldsatta jättarnas intresse att skapa nya krediter och därmed urholka ekonomin - dvs. få bort skulderna på bekostnad av folk sparande? Det är ju ett argument som man ofta hör i debatten i USA, med Ron Paul i spetsen.

    Är man medveten om peak oil på denna nivå? Mao: räknar man med minskad oljeutvinning/produktion eller är det en variabel som inte får plats i ekvationen - dvs. i vårt sätt att räkna på tillväxtbaserade ekonomi?

    /CC

    SvaraRadera
  11. Tror det mest troliga scenariot är att stater som t.ex. USA börjar trycka nya pengar. Det är ju en fördel med fiat-valutor, man kan trycka hur mycket nya pengar som helst utan kostnad, även om det naturligtvis riskerar att elda på inflationen än mer.

    Ja, man har nog säkert blivit informerad om Peak Oil, men jag tror det är få om ens några politiker som förstår konsekvenserna fullt ut. Det inkluderar för övrigt svenska politiker som just nu gör rekordinveseringar i det svenska vägnätet.

    SvaraRadera