lördag 5 mars 2011

Riksrevisionen utvärderar finanskrisen

Det är mycket otydligt vem som är ansvarig för den finansiella stabiliteten i Sverige. I praktiken ligger ansvaret någonstans mellan Riksbanken och Finansinspektionen. Och som alltid när ingen har ett uttalat ansvar så hamnar viktiga beslut mellan stolarna.

Riksrevisionen har nyligen genomfört en granskning av myndigheternas insatser för finansiell stabilitet under finanskrisen. Så här sammanfattar man situationen i rapporten.
Sverige har två myndigheter med ansvar för att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet, men verktygen och analysfunktionerna skiljer sig åt mellan Riksbanken och Finansinspektionen.
Riksbanken har analysverktygen för det finansiella systemet i sin helhet, medan Finansinspektionen är fokuserad på enskilda institut. Det är också Finansinspektionen som har sanktionsverktygen i de fall ett finansiellt institut skulle brista i till exempel kapitaltäckning eller riskhantering. Något uttalat lagstöd för hantering av risker för finanssystemet som helhet, så kallad makroprudentiell policy, finns inte.
För Riksbankens del råder i dagsläget en iögonfallande oenighet mellan direktionsmedlemmarna huruvida räntebesluten ska ta hänsyn till risken för att fastighetspriserna och hushållens skuldsättning kan ge framtida problem. Myndighetens mandat kan uppenbarligen tolkas helt olika till och med inom direktionen. Externa bedömare synes också ha olika syn på vilket mandat Riksbanken egentligen har.
Det kan tyckas vara ganska allvarligt att trots alla problem finanskrisen orsakade så finns det än idag ingen som har ansvaret för att kreditbubblor inte byggs upp. I rapporten tas bolånetaket upp som ett exempel på så kallad makroprudentiell policy för att förhindra en bubbla, men det finns alltså inget lagstöd för det initiativet.

Även Riksbankens uppdrag är otydligt, det verkar vara tycke och smak som avgör vilka beslut som tas. Inget förvånande egentligen med tanke på de räntebeslut som tagits av den oeniga direktionen det sista året. Det hade varit bättre om direktionen tagit beslut enligt en beslutad lagtext istället för eget tycke.

Det verkar dock som om både Finansinspektionen och Riksbanken är medveten om problemet för i denna artikel kan vi läsa om att de vill införa ett stabilitetstråd med medlemmar från de båda myndigheterna men även oberoende experter.

Men samtidigt är det oroande att generaldirektören för Finansinspektionen i artikeln konstaterar att de inte ser någon bubbla idag. Det är konstigt med tanke på att kredittillväxten varit över 10% per år under större delen av 00-talet - under 2006 låg t.ex. tillväxttakten för bolån på 16%. Det är märkligt att någon kan hävda att det inte finns någon bostadsbubbla när det varit tvåsiffrig tillväxttakt på bolån under lång tid.

Anders Borg säger i artikeln att bankerna kan förvänta sig hårdare krav på kapitaltäckning i framtiden. Det är förvisso ett bra initiativ men om bostadspriserna börjar falla kraftigt kommer det sannolikt ändå inte hjälpa.

För om bostadspriserna skulle falla lika mycket i Sverige som de gjort i andra länder med bostadsbubblor så kan flera gånger det egna kapitalet gå upp i rök. Men eftersom utgångspunkten verkar vara att det inte finns någon bubbla i Sverige så diskuteras väl inte ens det scenariot.

6 kommentarer:

  1. Men snälla. Den stora ökningen i bolån beror på att många hyresrätter omvandlats till borätter. Det vore oroande om tillväxten låg på 10% på en konstant mängd borätter.

    SvaraRadera
  2. Lånetillväxen de senaste 10 åren har legat över 5%, senast 2010 på 8%.

    Om detta inte är oroande kan man alltid räkna i kronor, från 1000 miljarder till 2700 miljarder i privata skulder.

    Jag kan inte än hur jag anstränger mig förneka att det är oroande.

    SvaraRadera
  3. Jo, och det är ganska lätt att kolla om det skapats nya bostadsrätter för 1700 miljarder...

    SvaraRadera
  4. Även om det skapats nya bostadsrätter så är dom fortfarande belånade till bubbelpriser?

    SvaraRadera
  5. Egentligen borde väl banksubventioneringen tas bort. Det vill säga möjligheten att låna pengar hos riksbanken.

    SvaraRadera
  6. Ja man kan verkligen fråga sig varför det behövs en riksbank när det är bankerna som skapar "pengarna".
    /Farfar

    SvaraRadera