söndag 1 maj 2011

Konjunkturen mattas

Konjunkturbarometern för april
I veckan kom en ny rapport från Konjunkturinstitutet över läget för den svenska konjunkturen. I rapporten kan man finna barometerindikatorn till höger som är en sammanställning av konjunkturläget hos olika delar av den svenska industrin.

Indexet har nu varit i fritt fall de senaste månaderna även om nivån just nu ligger på strax under 110 som historiskt är mycket starkare än normalt. I stort sett alla delar av industrin visar svagare siffror förutom bygg och anläggningsverksamhet som ökade med en enhet i april.

Volymer i livsmedelshandeln
Det finns dock en del av industrin som utmärker sig extra mycket och det är livsmedelshandel. Där ligger konfidensindikatorn under noll vilket är lägre än under finanskrisen. I grafen till vänster presenteras utvecklingen av föräljningsvolymerna under en 10-årsperiod. Notera att det just nu är en negativ utveckling av försäljningsvolymerna.

Kan det vara så att svenskarna pressas så hårt av det högre ränteläget och högre drivmedelspriser att de inte längre köper lika mycket mat? Jag har svårt att se någon annan förklaring men det är väl ändå konstigt att konsumenterna i den sista tigerekonomin inte skulle ha råd att äta sig mätta?

I rapporten finns även en graf över lönsamheten och prisernas utveckling i livsmedelsindustrin under samma period. Och där kan vi se att lönsamheten försämras samtidigt som priserna är på väg upp. Livsmedelsindustrin brottas alltså också med pressade marginaler som jag rapporterat om tidigare.

Högre råvarurpriser kräver högre priser mot slutkund för att inte marginalerna ska minska. Men högre priser slår direkt på försäljningsvolymen vilket pressar lönsamheten. När dessutom de flesta svenskar med bolån och bil får mindre över till mat med högre räntor och ett allt högre bensinpris så pressas livsmedelsindustrin från två håll.

Den starka svenska konjunkturen är nu helt avhängig en stark global konjunktur. Om den försvagas riskerar Sverige drabbas betydligt hårdare än vad som skedde under finanskrisen. Den märkte många svenskar inte av utan fick ofta istället det bättre med sänkta räntor och sänkta skatter.

1 kommentar:

  1. Kanske svenskarna börjar tänka på strandlinjen?

    SvaraRadera