tisdag 7 juni 2011

Svallvågor från tsunamin i Japan

Med tanke på att det finns tecken på en avmattning av den globala konjunkturen kan det finnas anledning att titta efter möjliga orsaker. Som jag nämnt tidigare är oljepriset en orsak god som någon, världen har bara haft ett oljepris över 100$ fatet en gång tidigare i historien. Och den gången fick vi aldrig veta om det var oljan som orsakade den svåra lågkonjunktur som följde efter finanskrisen.

Ett högt oljepris slår hårt mot oljeberoende samhällen när en allt större andel av BNP måste läggas på olja. I USA förvärras handelsunderskottet på grund av ett allt högre oljepris trots att exporten börjar ta fart, och för den enskilde konsumenten kan det rent av bli en olönsam affär att jobba när bensinkostnaderna tär på den månatliga inkomsten. Även om bensinpriset lättat en aning i USA de sista veckorna så ligger det nationella genomsnittet nära 4$/G - nästan lika högt som innan finanskrisen.

En annan möjlig orsak till en global avmattning kan vara den omfattande tsunamin i Japan som ödelade hela städer och orsakade tre härdsmältor i Fukushima. Ödelagda städer är något som Japan sannolikt återhämtar sig ifrån, och det verkar även som om exporten inte påverkats nämnvärt. Enligt statistik från Jetro ökade den totala exporten med 8,5% på årsbasis i april - förvisso en aning lägre än i mars men ändå oväntat starkt.

Men de långsiktiga effekterna av härdsmältorna i Fukushima är svåra att överblicka för Japan och världen. Det finns ännu inte någon långsiktig hållbar plan för att förhindra att radioaktivitet fortsätter att läcka ut från reaktorerna. Det har diskuterats att likt Tjernobyl täcka över reaktorerna i en gigantisk sakrofag - men det löser inte problemet med att radioaktivitet letar sig ner i grundvattnet.

Situationen förvärras av att man i Japan, till skillnad mot i före detta Sovjetunionen, inte är beredd att offra människoliv för att få situationen under kontroll. Istället skickar man in robotar för att utföra arbetet - strålningsnivån nära reaktorhärden är dödlig och det finns tecken på att nivåerna ökar snart 3 månader efter katastrofen.

För omkringliggande byar och städer är det fortfarande alarmerande höga strålningsnivåer. I byn Iitate strax 4 mil från Fukushima låg strålningsnivåerna igår ca 70 gånger högre än normalt. Kanske inte dödliga doser på kort sikt men jag tror inte att inflyttningen till området blir särskilt hög de närmaste åren. Inte så bra att en världens mest tättbefolkade ö får stora landområden obrukbara för mänsklig bebyggelse.

Svensk massmedia verkar ha tappat intresset för den alltjämt pågående krisen i Japan. Det kan väl hända att man reläar ett och annat telegram från internationella nyhetsbyråer men frågan är väl om inte nyheten att tre härdsmältor inträffade bara timmar efter tsunamin förtjänar mer än en notis?

Kanske gör man bedömningen att Japan ligger långt bort och inte kommer att påverka oss svenskar i alltför hög utsträckning. Ja, Sverige kommer antagligen inte drabbas alltför hårt av strålningen annat än i importerade japanska matvaror, men konsekvenserna för svensk energipolitik kan bli omfattande. Sverige sitter som bekant med ett gäng kärnreaktorer - varav Forsmark ligger lite över 10 mil fågelvägen från Stockholm.

Fukushima visar att kärnkraft aldrig är helt säkert - det finns alltid en risk för allvarliga olyckor. I fallet Fukushima var en härdsmälta mer eller mindre förutbestämd eftersom stora jordbävningar alltid inträffar med jämna mellanrum i Japan - det har historien visat. Och då nödkylsystemet dränktes av flodvågen innebar det att den sista säkerhetslinan kapades av - den var i stort sett oanvändbar för en katastrof som alla berörda parter(inklusive regeringen) borde ha kunnat förutse.

Många länder har nu tillfälligt stoppat byggandet av nya kärnkraftverk, men längst av alla har vår Östersjögranne Tyskland gått, där planerar man att avveckla all kärnkraft på sikt. Kanske är det så att förståelsen för vad kärnkraft egentligen är för något har varit ganska dålig bland politiker i allmänhet?

Jag är ganska säker på att många politiker innan Fukushima trodde att kärnkraft var något man kan stänga av och sen var det klart. Inte att när man stängt av så krävs det konstant kylning med massiva mängder vatten för att inte en härdsmälta ska inträffa.

Det är stor risk att Tysklands beslut kommer att få större påverkan på Sverige och svensk tillväxt än vad många anar. Sveriges export av el till Tyskland är förvisso blygsam för tillfället men när allt fler tyska kärnkraftverk försvinner kan vi vara säkra på att det slår på svenska elpriser på sikt.

Vad jag vet har inget land i världen visat på att grön tillväxt är möjlig, det är modigt att ta det steget samtidigt som vi närmar oss toppar i produktionen av fossila bränslen som olja och kol, men kanske är det rent av därför Tyskland tar beslutet? Tyskland har till skillnad mot den svenska regeringen visat sig väl medveten om den energikris som väntar.

8 kommentarer:

  1. Bra skrivet! "Vad jag vet har inget land i världen visat på att grön tillväxt är möjlig, det är modigt att ta det steget samtidgt som vi närmar oss toppar i produktionen av fossila bränslen som olja och kol, men kanske är det rent av därför Tyskland tar beslutet?"

    Det är väl så att tyskland kommer att få rysk gas via nordstream under årtionden som kommer att ersätta k-kraften.
    Man byter bara ett fossilt bränsle till ett annat fossilt bränsle.

    SvaraRadera
  2. Det är inte bara svensk media som lagt en filt över Fukushima-rapporteringen, det är ett globalt fenomen.
    Man kan tycka att det inte torde finnas något viktigare att skriva men se det finns. Kungens vän har ju talat med kriminella...

    SvaraRadera
  3. Den gröna energitillväxten i Tyskland är inte bara möjlig utan ett faktum. Det man ser i Tyskland är nu ett definitivt utrymme för att utveckla den energiteknik som resten av världen snart kommer att efterfråga. Då tänker jag inte bara på vind och solkraft utan på vätgasförbränning. Vätgas ses dels som ett möjligt sätt att lagra energi i den ojämna energiproduktionen man får från vind och sol. Dessutom ses vätgas som det ultimata framtida fordonsdrivmedlet. Viktiga patent för vätgasekonomin finns i Tyskland, bla i bilindustrin. Det finns alltså starka intressen i att bibehålla sitt försprång.

    SvaraRadera
  4. Bengt org: Ja, det är sant, Nordstream har säkert varit en bidragande faktor till beslutet.

    Överlevare: Ja, det säljer väl inte lika mycket tidningar som skvaller om den ofrivillige monarken.

    Åsa: Ja, det var det jag var lite inne på också. Tyskland kanske ser det som sin chans att ta ett industriellt försprång inför en oundviklig framtid där fossila bränslen börjar sina. Men frågan är om vi kommer att få se samma tillväxt vi sett under den fossila eran. Det finns ett begrepp EROEI(Energy Return On Energy Invested), fossila bränslen har historiskt legat enormt högt medan de nya förnybara energikällorna ligger betydligt lägre. Jag tror det finns en risk att tillväxten i ekonomin hotas då energivinsten per satsad energienhet blir lägre.

    SvaraRadera
  5. Frågan är hur relevant just tillväxt är för vårt välstånd. Tex innebär en minskad elkonsumtion tack vare effektiviseringar minskad tillväxt, men inte nödvändigtvis minskat välstånd. Om man bygger ut en kostnadseffektiv kollektivtraffik eller får folk att cykla istället för att köra bil då minskar man tillväxten. Det finns som du vet många liknande exempel. Det börjar bli dags att sluta stirra sig blind på tillväxt och se till innehållet i tillväxten i form av välstånd och disponibel inkomst istället.

    Men inte tror jag att det kommer att bli något större problem för industriproduktionen i Tyskland. Jag vet inte om vi nämnt det, men när regeringen utredde kärnkraftstoppet (som infördes redan av SPD under Schröder och alltså upphävdes av Merkels regering) och konstaterade att kärnkraften skulle kunna avvecklas utan problem 2017 (dvs utan att öka den fossila förbränningen nämnvärt). (Regeringen anklagades f.ö. för att ha gömt undan den rapporten.) Jag (som bor i Tyskland) upplever att tyskarna själva ser detta som en nystart och en tryggad framtid för utveckling av ny teknik.

    SvaraRadera
  6. Åsa, Tyskland får 80% av sin energi från fossilabränslen, 11% från kärnkraft. Visst, en ökning med 1/8 kanske relativt sett är en "liten" ökning, men i absoluta värden är det som att Sverige skulle minst tredubbla sina utsläpp.

    Sedan skall också minnas att varje kWh som läggs på att ersätt kärnkraft är en kWh som inte läggs på att ersätta fossila bränslen.

    Tyskland får bara ca 2-3% av sin konsumerade energi från förnybart i form av vind/vatten/sol. Så redan bara för att ersätta kärnkraften skall.Tysklamds redan enorma satsning på förnybart fyr-fem dubblas... sedan som sagt ytterligare trettio till fyrtio gånger till, minus det som effektiseringar kan ge.

    Så att bara rycka på axlarna åt kärnkraftsavvecklingen och blint anta "Det löser sig... nog"... det är det misstaget Sverige gjorde för 30 år sedan, och det slutade inte väl för oss. Då blir åtminstone jag en smula nervös när en av Europas största ekonomier huvudstupa gör samma grej.

    Sedan måste jag också kommentera argumentet "Ja men nu kanske det blir lite fart på Tyskland". Mitt svar på det är att fråga varför Tyskland då inte gjorde samma sak för 10-20-30 år sedan men då istället sade "Nu lägger vi ned brunkolet". Varför skulle det vara just en kärnkraftsnedläggning som sätter fyr i baken på dem? Vill man bli av med det fossila lägger man så klart ned det fossila och inte andra saker. Det är ju som att lägga ned cykeltrafik för att bli av biltrafik.

    SvaraRadera
  7. Åsa: Jag kan hålla med dig om att minskad tillväxt inte alls behöver betyda minskat välstånd om det hanteras på rätt sätt. Men när samhället går från att ha haft hög tillväxt under flera decennier till att ha låg eller rent av negativ ekonomisk tillväxt, så kommer det sätta en enorm press på det ekonomiska systemet som vi känner det idag. Kanske är det effekterna av en lägre tillväxt vi redan nu börjar se i skuldkrisens Europa.

    Ta Grekland som ett exempel, de blev beviljade stödlån för att ta sig ur den djupa krisen. För att ens ha möjliget att betala av sina skulder så krävs ekonomisk tillväxt i landet. Men nu kan vi läsa att Grekland inte helt oväntat uppvisar negativ tillväxt under 2011. Det gör att de skuldberg som Grekland samlat på sig aldrig kan betalas tillbaka. Nu är väl Grekland ett extremfall men de flesta länder har stora skuldberg i en eller annan form(i Sverige är det mestadels privata skulder).

    SvaraRadera
  8. Det är nog bara att konstatera att ökning av ekonomisk aktivitet som uppnåtts på kredit (privat eller offentlig) helt enkelt alltid kommer att matchas av motsvarande nedgång när lånen betalas tillbaka. Med ränta.
    Vad jag ville säga är att om vi förändrar innehållet i vår ekonomi så behöver inte lägre ekonomisk aktivitet (med betoning på ekonomisk) leda sämre levnadsstandard. Dyrare el och dyrare bensin är man beredd på I Tyskaland, men det faktum att man har sina egna solpaneler på taken innebär att många inte förlorar så mycket på det.

    SvaraRadera