tisdag 16 augusti 2011

Räkna med räntehöjningar

Riksbankschefen gick idag ut med ett uttalande som säkert gjorde många överbelånade svenskar(och banker) besvikna. Ingves anser nämligen att "inget dramatiskt har hänt" under sommaren vilket är helt riktigt; både USA;s svaga ekonomi och eurokrisen är inget nytt utan det har pågått under snart 2 år.

Uttalandet minimerar risken för att den hökaktiga riksbanksdirektionen skulle se sig manad att rädda en imploderande bostadsmarknad genom att sänka reporäntan till krisnivåer igen. Inflationen, som under juni tickade upp till 3,3%, är antagligen ett mer prioriterat mål. Sist inflationen var på samma nivåer under sommaren 2008 skrev Riksbanken efter en räntehöjning följande i ett pressmeddelande.
"Riksbankens direktion har beslutat att höja reporäntan till 4,5 procent. Inflationen har fortsatt att stiga i Sverige och är nu på den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet. Under året kommer reporäntan att behöva höjas ytterligare ett par gånger för att hindra att den höga inflationen biter sig fast. Med en högre reporänta avtar inflationen och är på ett par års sikt nära målet 2 procent." 
Vid tiden för räntehöjningen låg inflationen på strax över 4%, alltså inte särskilt mycket högre än den nivå på 3,3% som nu råder. Men vid höjningen 2008 låg reporäntan på 4,25% - alltså hela 2,25% högre. I det gamla pressmeddelandet från 2008 kan vi även läsa följande förklarande text.
"Penningpolitiken har som uppgift att stabilisera inflationen. De kraftiga prisuppgångarna på livsmedel och olja riskerar att leda till att andra priser stiger för snabbt. Riksbankens bedömning är därför att räntan behöver höjas nu och ytterligare ett par gånger under året för att föra tillbaka inflationen mot målet på ett par års sikt."
Då vi egentligen står inför exakt samma situation 2011 med kraftiga prisuppgångar på världsmarknadspriserna på livsmedel och olja är det bara en fråga om tid innan inflationen tar ytterligare steg uppåt. Det ska alltså mycket till för att Riksbanken ändrar räntebanan - speciellt med tanke på att reporäntan nu inte ens är hälften av vad den var 2008.

Reporäntans utveckling
Värt att notera i grafen ovan är hur reporäntans nivå ständigt har blivit lägre och lägre sedan början på 90-talet. Det är ingen ovanlig syn i många moderna ekonomier, i USA har det t.o.m. gått så långt att räntan aldrig höjdes över 0% trots att lågkonjunkturen sedan länge var över - en situation som Riksbanken med säkerhet försöker undvika här i Sverige.

9 kommentarer:

  1. Väldigt bra blogg, jag har läst ett tiotal av dina längre inlägg och du har rätt i mycket.

    Vad ligger inflationen i nuläget på, om du skulle beräkna den själv?

    SvaraRadera
  2. Och hur påverkar höjda räntor i Sverige priset på olja och mat? Oljepriset sätts ju i dollar och handlas upp på en global markad där svensk reporänta inte har någon betydelse alls. Höga räntor i förhållande till andra länder och en stark krona är dessutom förödande för ett exportland som Sverige.

    SvaraRadera
  3. 22:28 Det är nog inte så lätt att själv gissa inflationen tyvärr, får nog hålla oss till SCB;s definition.

    Martin: Det är inte nödvändigtvis min personliga åsikt att reporäntan måste höjas, men om du läser vad Riksbanken skrev 2008 så var det inte ett lägre internationellt oljepris de hoppades på: "De kraftiga prisuppgångarna på livsmedel och olja riskerar att leda till att andra priser stiger för snabbt."

    SvaraRadera
  4. Re Marin
    "Och hur påverkar höjda räntor i Sverige priset på olja och mat? Oljepriset sätts ju i dollar och handlas upp på en global markad där svensk reporänta inte har någon betydelse alls. Höga räntor i förhållande till andra länder och en stark krona är dessutom förödande för ett exportland som Sverige."

    Nu säger du ju emot dig själv, om oljepriset sätts i dollar och inflationen i kronor så spelar ju självklart kronkursen roll vilket du själv påpekar, alltså högre ränta och starkare krona ger lägre oljepris i kronor.

    Om Reporäntan tar hänsyn till importerad deflation som vi har gjort under hela 2000-talet måste vi väl även ta hänsyn till importerad inflation? Annars klarar vi ju inte inflationsmålet vilket måste vara det viktigaste! Det är inte riksbankens sak att pusha på Sveriges ekonomi det är Regeringens och riksdagens ansvar.

    Tittar man på Riksbankslagen:
    "2 § Riksbanken har enligt 9 kap. 13 § regeringsformen ansvaret för penningpolitiken.

    Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde.

    Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende."

    Deras uppgift är alltså framförallt att hålla ett fast penningvärde! Sveriges konkurrenskraft och liknande frågor är helt klart en regering-/riksdagsfråga.

    SvaraRadera
  5. Ok, jag kanske uttryckte mig lite slarvigt. Jag menade inte att koppla ihop mina två meningar utan se dem som separata inlagor.

    Beträffande oljan så kommer ju Peak Oil medföra ett högre oljepris. Att något blir dyrare pga vikande tillgång kan ju knappast påverkas av räntenivåer. Oljepriset påverkar dessutom transportsektorn och jordbruket vilket leder till ökande priser på det mesta = högre "inflation".

    När det gäller riksbankslagen så är jag medveten om detta men jag anser att det är fel att vi i Sverige skall leka bror duktig och späka oss extra mycket när andra länder många gånger gör allt de kan för att sänka sin egen valuta. USA har sin ZIRP minst intill 2013 samt QE, QE2 och snart QE3, japan intervenerar kraftigt för att sänka Yenen mot dollarn, ECB trycker pengar och man pratar om Euroobligationer. Schweiz centralbank vidtar också åtgärder för att i praktiken devalvera sin valuta och Kina anklagas för att medvetet sänka Yuanen. Det är ett valutakrig som pågår där Sverige genom riksbanken deltar iklädd Karolineruniform och mynningsladdare när övriga använder vapen från 2000-talet.

    SvaraRadera
  6. Vad beror det på att repan blir lägre och lägre trots att inflationen, enligt KPI, snittat på ca 2% under samma period?

    /Gannicus

    SvaraRadera
  7. Gannicus: En gissning är att med allt större skuldberg behövs det också allt lägre reporänta för att dämpa ekonomin.

    SvaraRadera
  8. "Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde."

    100 kr år 1980 motsvarar 303 kr år 2010, inte särskilt fast i mina ögon...

    SvaraRadera
  9. Jag skulle nog hävda att det är importerad deflation genom utflyttning av produktion till låglöneländer. Detta har hållit nere inflationen då en kinesisk arbetare gör det billigare än en svensk tex förr gjorde man TV-apparater i Sverige det gör man nu billigare i Kina. Det är ju inte så att en hantverkares priser har gått upp med 2% om året de senaste 10 åren eller att gå till frisören.

    Men detta håller på och ändras, för det första det finns inte så mycket mer att flytta ut som kan dra ner inflationen, för det andra har man rejäla löneökningar i Kina samtidigt som Yuanen stärks. Dessutom peak oil på detta gör att MYCKET talar för att vi kan komma in i hög-inflations tider och därmed rejält högre räntor, se tex 70-talets oljekris.

    SvaraRadera