söndag 7 augusti 2011

Statsskuldens utveckling

I juli var Sveriges statsskuld 1033 miljarder vilket kanske låter lite med tanke på att det är lägre än många andra länder i världen. Men statsskulden var faktiskt ännu lägre under mars 2009 när den var nära att gå under 1000 miljarder. Statsskuldens storlek har alltså knappt minskat i storlek på över 2 år trots att Sverige enligt många ekonomiska bedömare är ett föredöme för andra länder.
Sveriges statsskuld 2005-2011

Lågkonjunkturen som följde efter finanskrisen ökade statens utgifter vilket ledde till att skulden ökade till som mest 1189 miljarder under juni 2010, se grafen till höger över utvecklingen sedan januari 2005.

För tillfället är statslåneräntorna i Sverige rekordlåga tack vare goda statsfinanser, Sverige får betala ett premium på bara 20 punkter mot en av världens för tillfället starkaste ekonomier: Tyskland. Det gör att kostnaden för Sveriges statsskuld är lägre än på mycket länge trots att storleken inte minskat nämnvärt.

Nu har situationen inte alltid varit så för under 90-talet så låg de svenska statslåneräntorna på grekiska och irländska nivåer. Orsaken till att Sverige fick betala så höga statslåneräntor under 90-talet var den bankkris som resulterade i att några svenska banker fick tas över av staten.

Ungefär samma scenario som Sverige fick klara på egen hand utspelar sig just nu runt om i Europa, med den skillnaden att nu är problemen globala istället för att vara isolerade till Sverige. Den statsskuld som Sverige nu sitter på är ett resultat av 90-talskrisen då statsskulden mer än dubblerades till över 1400 miljarder från en nivå på ca 600 miljarder i början på 90-talet. Sedan början på 00-talet har Sverige lyckats amortera ner skulden med ca 400 miljarder på lite över 10 år.

Sveriges statsskuld 1975-2010
Om samma amorteringstakt upprätthålls så skulle Sverige vara utan statsskuld om lite över 20 år. Men som ni ser i grafen till höger så har inte amorteringstakten varit jämn de senaste åren utan gått i vågor i takt med konjunkturen.

Och kanske är orsaken till att takten minskat på senare år att räntan är rekordlåg i kombination med att politikerna tycker att de är duktiga med en så låg statsskuld(jämfört med övriga Europa).

Men risken är överhängande att den ekonomiska kris vi nu står inför kommer att öka statsskulden dramatiskt. Speciellt om man som under den förra krisen väljer att rädda banksektorn med statliga räddningspaket. Banksektorn i Sverige är mångdubbelt större idag än vad den var under 90-talet.

Om hela det finansiella systemet räknas in så ligger siffran på hela 550% av BNP enligt siffror från IMF. Det räcker med andra ord med att några svenska storbanker räddas från konkurs för att Sverige ska hamna på samma nivåer som PIIGS-länderna.

1 kommentar:

  1. Man kan undra var "reformutrymmet", som Reinfeldt igår sa inte finns för närvarande, har tagit vägen? Statens skatteintäkter ökade åren 2000-2010
    med 333 miljarder (från ett redan exceptionellt högt läge). Frånräknat amortering av statsskulden på 100 miljarder återstår 233 miljarder i ökad skatt och reformutrymme. Det borde dissekeras var dessa pengar runnit ut. Perspektivet är inte så lite skrämmande.

    SvaraRadera