En halv miljard till

I dag kan vi läsa om hur svenska storbanker har inofficiella tävlingar om hur länge man skulle klara sig om det blir lika svårt att låna pengar som under finanskrisen. Men att ha stora likvida tillgångar kostar, det är alltså sannolikt de svenska bankkunderna som får betala för bankernas riskmedvetenhet.

Frågan är väl också hur intressant det är att bara titta på likvidetet, kanske det är framtida kreditförluster som är det största hotet: då måste bankerna ändå gå ut på marknaden för att få nytt kapital, vilket kan visa sig vara nog så svårt vid en ny finanskris. De bolån som svenska banker samlat på sig har riskvikter som är bland de lägsta i världen tack vare att det historiskt varit i stort sett riskfritt att låna pengar till bostäder i Sverige.

Men när vi nu står inför fallande bostadspriser efter tvåsiffrig ökningstakt under två decennier är inte frågan ifall det blir kreditförluster för bankerna, utan hur stora de kommer att bli? Men bankerna ser säkert inte problemet trots att bostadsmarknaden visar uppenbara svaghetstecken.

Utlåningstakt över 3 månader till svenska hushåll i augusti 2011

Det blir tydligt om vi tittar på dagens finansmarknadsstatistik, för där kan se att kredittillväxten fortsätter i augusti, även om ökningstakten är betydligt lägre nu. Den totala utlåningen ökade t.ex. med endast en halv miljard över en månad vilket antagligen får ses som något av ett rekord.

Anledningen till att den totala utlåningen inte ökar mer är för att blancolånen faktiskt minskade med hela 800 miljoner i augusti. Annars är det utlåningen till bostadsrätter som står för den största ökningen i augusti: upp 2,2 miljarder över en månad.

Svenska bankers fordringar till EU-länder

En annan intressant trend att följa i finansmarknadsstatistiken är de svenska bankernas utländska fordringar. Tyvärr redovisas den statistiken bara 4 gånger per år, men det kan ändå vara intressant att titta på hur stor exponeringen är mot skuldtyngda EU-länder.

I tabellen till höger kan vi se att svenska bankers exponering har minskat för de allra flesta länder, med ett undantag: Danmark. Av någon anledning har fordringarna till Danmark ökat med 40% till 1217 miljarder sedan 2009. Vad fordringarna består av förtäljer inte statistiken, men med tanke på att många danska banker har haft enorma problem på sista tiden, är väl frågan om det är strategiskt riktigt av de svenska bankerna att samla på sig danska fordringar.