torsdag 15 september 2011

Grekland insolvent även nästa år

Det börjar bli en aning ointressant att läsa om krisen i Grekland varje gång man öppnar tidningen. Vi är nu inne på det andra året efter att det första räddningspaketet sattes samman i maj 2010. Men problemet kvarstår: Grekland är fortfarande insolvent; skulderna är för stora och de växer fortfarande för varje dag som går.

Den senaste lösningen som diskuteras handlar om att införa så kallade "eurobonds" för att få ner räntorna för länder som Grekland. Men det skulle betyda att bl.a. Tyskland, som idag har rekordlåga statslåneräntor, får betala notan. Tyskarna frågar sig naturligtvis varför de ska straffas för andras vidlyftiga leverne?

Svaret är enkelt: euron har varit avgörande för Tysklands enorma exportframgångar det senaste decenniet. Ingen tror väl på allvar att den tyska exportindustrin hade varit lika framgångsrik med en urstark D-mark. Då hade antagligen Tyskland blivit tvungen att, likt Schweiz och Kina, börja manipulera växelkursen genom att köpa utländsk valuta.

Schweiz är en nybörjare om man jämför med Kina som ägnat sig åt manipulering av växelkurser under lång tid. Det är en vanlig uppfattning att Kina köper utländska statsobligationer för att de har högar med pengar över från sitt stora handelsöverskott. Men det egentliga skälet till Kinas stora köp är det stora inflödet av utländskt kapital, så kallade utländska direktinvesteringar.

Idag finns alla stora internationella företag representerade i Kina i någon form, och expansionen fortsätter i oförminskad takt. För inte så länge sedan gick t.ex. Kina om USA som världens största bilmarknad. Det är bara ett exempel på en bransch där i stort sett alla internationella bilföretag har investerat enorma summor i Kina de senaste åren för att möta den höga efterfrågan.

Om inte den kinesiska centralbanken samtidigt hade köpt utländsk valuta och investerat i utländska statsobligationer, hade de stora utländska direktinvesteringarna lett till en alltför stark yuan, vilket hade kunnat riskera den kinesiska exporten.

Tyskland har inte haft samma problem som Kina: inflödet av utländskt kapital till eurozonen har inte varit lika högt och det stora tyska handelsöverskottet har inte heller påverkat eurons värde - mycket tack vare att de problemtyngda ekonomierna i sydeuropa har sänkt euron i motsvarande grad.

Tyskland har alltså med tiden samlat på sig mycket kapital tack vare den svaga euron, och beloppen har varit högre än det inhemska behovet av investeringar och konsumtion.

Var har då pengarna gått? Ja, då ingen vill ha pengar på kontot utan ränta har kapital flödat till länder som Grekland med ett stort lånebehov. Till Greklands försvar kan man alltså säga att de stora skulderna är en logisk konsekvens av den artificiellt låga växelkursen i Tyskland. Utan Tysklands stora överskott hade inte heller Grekland kunnat låna pengar till låga räntor lika lätt.

Men det finns ingen gratis lunch i den globala ekonomin: de goda åren kommer med en prislapp i form av inställda betalningar i Grekland - förr eller senare. Tyskland må klaga officiellt, men i de slutna rummen är jag säker på att även de förstår, att om Tyskland ska dra fördel av en fortsatt låg växelkurs, är de tvungna att fortsätta stödja Grekland.

Det handlar egentligen om ifall Tyskland vill betala priset nu för sin låga växelkurs, genom en grekisk statsbankrutt med efterföljande bankrutta tyska banker, eller om några år framåt i tiden ifall lösningen heter eurobonds alternativt nya stödlån. Med tanke på hur politikerna agerat hitills under krisen talar väl det mesta för nya lån: vi kan alltså se fram emot att läsa om krisen i Grekland även nästa år.

2 kommentarer:

  1. Äntligen en bloggare som kan skriva lite nyanserat om Greklandskrisen.

    Tack!

    SvaraRadera
  2. Bra inlägg, tack. Det var just dessa obalanser som var ett av huvudargumenten mot införandet av en gemensam valuta men som våra politiker (ja, dom flesta av våra politiker var för euron) och övriga 'experter' avfärdade som bagateller i jämförelse med alla fördelar euron skulle medföra. Nu ser vi hur dessa 'bagateller' håller på att sänka hela Europa. Det var tydligen många av våra främsta som hade otur när dom tänkte den gången...

    En som minns folkomröstningen

    SvaraRadera