tisdag 6 september 2011

Svag tillväxt inom EU

Eurostat meddelar idag att tillväxten mellan Q2 och Q1 låg på 0,2% vilket var betydligt sämre än de 0,7% som rapporterades föregående kvartal. Om tillväxttakten håller i sig skulle det betyda en tillväxttakt på ynka 0,8% över ett år - ungefär lika uselt som den nuvarande tillväxttakten i den amerikanska ekonomin.

En lägre tillväxttakt gör det än mer osannolikt att vi får se ett lyckligt slut på den europeiska skuldkrisen. Och när nu även länder som Tyskland och Frankrike börjar visa svag tillväxt är risken stor att det inte blir fler räddningspaket till insolventa länder som Grekland.

Tyskland ligger för tillfället under snittet inom EU med en tillväxttakt på endast 0,1% över ett kvartal. Och Frankrike, som av många anses som den andra starka pelaren i eurosamarbetet, hamnade på noll. Det är riktigt uselt jämfört med Sverige som lyckas komma upp i 1% tillväxttakt under Q2.

Vad är det då som för tillfället får BNP att ändå växa inom EU? BNP( eng. GDP) beräknas enligt nedanstående formel där talen inom parentes är summan av exporten minus importen. Det betyder att om exporten är högre än importen så bidrar också summan positivt till BNP.

GDP = C + I + G + (eX - i)

Det är också exporten som är störst bidragande orsak till en positiv tillväxt under andra kvartalet för exporten ökade med 1% inom EU medan importen bara ökade med 0,5%. Hushållens konsumtion som representeras av "C" i formeln ovan minskade under Q2 precis som staternas konsumtion "G". Det enda som bidrog positivt till BNP, förutom en ökande export, var privata bruttoinvesteringar "I".

Det verkar alltså som om tillväxten inom EU räddas av att efterfrågan fortfarande är hög i tillväxtländer som Kina och Indien. Men med tanke på hur små tillväxtsiffrorna är så kan t.ex. ett högre oljepris, eller försvagad efterfrågan från tillväxtländer, snabbt få BNP att vända ner igen inom EU.

3 kommentarer:

  1. Nu när stora delar av världen närmar sig sanningen om skulderna med en svag tillväxt så undrar jag vilken sits du skulle föredra ur ett ekonomiskt perspektiv för att styra landet ur skuldkrisen:
    Land A: Statskuld på 100% av BNP, Land B Statskuld 50% + hushållens skuld på 50% av BNP? Varför?
    Visst är räkneex ngt bristfälligt men ska ses som diskussionsunderlag =)

    SvaraRadera
  2. Om länderna har sin egen valuta likt Sverige så är valet enkelt: statsskuld på 100% av BNP. Om t.ex. Grekland hade haft statsskulden noterad i drachma hade det redan skett en nedskrivning av statsskulden mätt i andra valutor. Importpriserna hade förvisso gått upp men med tiden hade skulden ändå blivit hanterbar i och med en snabbt förbättrad konkurresnkraft som en konsekvens av en försvagad valuta.

    Höga skulder till hushållen går sällan eller aldrig till något vettigt, i Sverige har det resulterat i att vi bjudit över varandra på bostäder och skapat helt onödiga skulder. Skulder som kommer att leda till minskad konsumtion och därmed lägre tillväxt i många år framöver.

    Hushållens konsumtion i form av lån från framtiden riskerar också bli katastrofal när det visar sig att drömmen om evig reallönetillväxt inte riktigt uppfylldes.

    SvaraRadera
  3. Där gjorde du det tydligt för mig - tack. Vi har en resa framför oss (oavsett BLT eller ej) som påverkar alla mer eller mindre. Att vara mentalt förberedd är steg. =)

    Länken kan vara intressant den 14e?

    http://www.americandebtcrisis.com/?ppref=GVR420EA0811A

    SvaraRadera