onsdag 7 september 2011

ZIRP - snart i ett land nära dig

Riksbanken har bestämt sig för att Sverige, likt de flesta moderna ekonomier, inte längre ska ha en positiv realränta trots en historiskt hög tillväxt. Inflationen som för tillfället ligger på 3,3% är långt över Riksbankens mål på 2% men det som var skäl till höjningen 2008, är nu inte längre en tillräckligt hög inflation för att höja räntan. Från Riksbankens pressmeddelande:
 "Inflationstrycket i svensk ekonomi är lågt. KPI-inflationen är visserligen fortfarande relativt hög till följd av stigande bostadsräntor, men den underliggande inflationen är låg."
Då KPI inte inkluderar höjda priser på bostäder är det också bara genom stigande bostadsräntor som den extremt höga prisinflationen på bostäder visas i KPI. Och när bostadspriserna på vissa håll i Sverige mer än dubbelerats jämfört med för bara 10 år sedan, krävs det små höjningar av räntan för att det ska få stort genomslag på KPI.
I den penningpolitiska rapporten i juli bedömde Riksbanken att tillväxten i den svenska ekonomin skulle avta under året. De sämre utsikterna i omvärlden bidrar nu till att göra inbromsningen något kraftigare. Såväl hushåll som företag agerar mer försiktigt och utvecklingen på arbetsmarknaden bromsar in.
Det verkar alltså som om det egentliga skälet till att inte räntan höjs är den finansiella oro och begynnande tecken på försvagning av konjunkturen vi nu börjar se - inte att inflationen är hög eller låg. Om vi går in i en ny lågkonjunktur, vilket det mesta talar för, kan kanske till och med räntan komma att sänkas igen.
Reporäntans utveckling 1994-2011

Sverige börjar alltså närma sig den inte särskilt hedervärda klubben av ZIRP-länder med medlemmar som USA och Japan.

Till skillnad från lågkonjunkturen 2008 finns nu bara 2% kvar att stimulera ekonomin med. Det är historiskt lågt inför en ny lågkonjunktur som grafen till höger visar, trots att varken inflationen eller tillväxten var så mycket högre under 90-talet.

Även om man räknar med den så kallade "underliggande inflationen" är det nästan gratis att låna pengar för bankerna. Det talar sitt tydliga språk: trots en enorm privat skuldtillväxt de senaste 20 åren tycker inte Riksbanken att det är tillräckligt - de vill ha en än större kredittillväxt.

Fast de fortsatt låga räntorna är utom räckhåll för företagen som ofta måste låna utan säkerhet, och då är det inte ens säkert att bankerna är villiga att låna ut - speciellet inte i en begynnande lågkonjunktur. Det har till och med gått så långt att det ofta är billigare för företagen att själva låna från privata investerare via företagsobligationer än att gå till banken.

Sannolikt kommer inte heller den privata kredittillväxten att ta fart igen då det mesta talar för att bostadsbubblan, som har eldats på av Riksbanken de senaste 10 åren, tappat fart och numera riskerar brisera vid sämsta möjliga tidpunkt.

Riksbanken skriver i sitt pressmeddelande att problemen vi nu ser sannolikt är lösta redan nästa år då ekonomin tar fart igen. I själva verket förvärras skuldkrisen dag för dag samtidigt som Peak Oil börjar visa sitt fula tryne. Det mesta talar alltså istället för att vi inte under överskådlig tid kommer se den ekonomiska tillväxt vi för tillfället ser i Sverige.

På kort sikt är också risken för hög prisinflation överhängande när de flesta naturresurser sinar samtidigt som världens befolkning växer exponentiellt och centralbanker världen över trycker pengar i utbyte mot obligationer i alla dess former. Det blir intressant att se hur Riksbanken tänker hantera riksbankslagen "att upprätthålla ett fast penningvärde" om inflationen fortsätter upp samtidigt som tillväxten är låg eller negativ.
En förutsättning för inflationsprognosen är dock att lönebildningen, på samma sätt som de senaste 15 åren, resulterar i löneökningar som är förenliga med inflationsmålet.
Många fackförbund har under veckan kommit med nya krav på lönehöjningar, de flesta vill ha rejäla höjningar långt över KPI. Och konstigt vore väl annars för vanligt folk tittar inte på "den underliggande inflationen" utan hur mycket de får kvar i plånboken varje månad. Det mesta talar för att de flesta svenska hushåll redan nu är hårt pressade av reallönesänkningar samtidigt som priset på mat och energi tickar uppåt.

4 kommentarer:

  1. Jag är oerhört kluven till hur jag ska göra nu. Har ärvt en summa och sedan kämpat mig in på en prestigefylld utbildning följt av hårt arbete och sparande i ett antal år. Sålde även min BR till en viss vinst efter att ha landat en fin HR i närfort till sthlm. Summa summarum har jag cirka 1,2MSEK utspridda på ett antal bankkonton. Jag har tänkt använda dessa pengar till startkapital för att dra igång en verksamhet, och alltså leva på de pengarna under de år jag försöker dra igång företaget. Med förhoppningen att kunna få lite ränteavkastning på mitt kapital under tiden. Men regeringen och RB verkar inte premiera sparande och företagande, utan vill istället att jag lånar maximalt och sen konsumerar.

    Om det är ett sånt samhälle de vill skapa så har de väl lyckats. Jag funderar nu allvarligt på att istället ta pengarna som insats och köpa en lägenhet i stan, skippa företagandet och gå tillbaka till anställning. Det verkar som att de som gör så blir vinnare till slut ändå. Grattis Borg och Ingves, grattis alla BLT. You win.

    SvaraRadera
  2. ZIRP är ju bevisat mycket bra, inga kriser sedan det infördes, lågkonjukturer är avskaffade!

    Ge alla svenskar 10 miljoner så blir vi rikast i världen!

    SvaraRadera
  3. Tänkte bara höra hur man förklarar att kpi inflationen varit under 2 % under 2000 talet? http://di.se/Default.aspx?pid=243777__ArticlePageProvider&epslanguage=sv&referrer=http%3A%2F%2Ffundamentalanalys.blogspot.com%2F2011%2F09%2Fiphone.html

    SvaraRadera
  4. 7 september 2011 18:31: grattis till din situation!
    Jag köpte ett stycke mark (liten gård) där jag kan odla om det skulle knipa. Men kanske mest för att jag tycker det är kul. Med den världsbefolkning vi har är mark det som är mest brist på i det långa loppet. Kanske inte för dig, men för dina barn.

    SvaraRadera