Stabila prisnedgångar

Idag kom Mäklarstatistik med ny statistik för bostadsmarknaden i Sverige, de skriver bland annat att priserna går svagt nedåt: bostadsrättspriserna har fallit med 1% över ett år och villapriserna med 2%. Det kanske låter odramatiskt men vi får gå ganska långt tillbaka i tiden för att hitta jämförbara perioder där bostadspriserna inte ökat över ett år.

Prisutveckling för villor i Sverige((källa Svensk Mäklarstatistik AB)

Den prisstatistik som presenteras nu är egentligen ganska ointressant, det hade varit mer intressant att se hur många försäljningar som egentligen sker för tillfället. Om antalet transaktioner är långt under det normala så är sannolikheten hög för att statistiken hålls uppe av lättsålda och högt prissatta premiumobjekt.

Villor till salu i Sverige och ökningstakt 12-månader

Ett sätt att se hur lättsålda villorna är till dagens priser är att titta på Hemnet;s statisk över antalet objekt ute till försäljning. Även om det är en högst ovetenskaplig metod så ger det ändå en fingervisning om hur bostadsmarknaden utvecklar sig.

Antalet villor ute till försäljning har förvisso minskat något på sista tiden, men ökningstakten över ett år är fortfarande ökande och ligger för tillfället på 34%. Det mesta talar alltså för att köpare och säljare ligger långt ifrån varandra och att ett större prisfall är att vänta.

Att vi börjar se lägre bostadspriser är inte särskilt förvånande med tanke på att tillgången till krediter hela tiden minskar. Det senaste är att vissa banker börjat införa krav på att 25% av köpeskillingen ska betalas kontant, vilket skulle betyda ca en halv miljon kronor för att köpa en snittvilla i Sverige.

Bankerna inför sannolikt hårdare regler för att värja sig mot framtida boprisfall men också för att säkra sin likviditet. När banken säljer vidare säkerställda obligationer på den privata marknaden får de enligt regelverket bara baka in säkerheter upp till maximalt 75% av marknadsvärdet.

Det är alltså ingen slump att nivån råkar hamna på just 75% och inte 80%: bankerna vill för tillfället minimera risken - till skillnad mot för bara något år sedan då flera banker tävlade om att ha högst belåningsgrad.

Lägre inflation

Idag kom SCB med nya siffror för inflationen(KPI) i september, kan vi börja se tecken på en lika hög inflation i Sverige som i många andra länder i Europa? Nej, enligt SCB så föll inflationstakten till 3,2% i oktober - ett fall med 0,2% sedan augusti.

Inflation i Sverige kontra TCW-index september 2011

En anledningen till att inflationen hålls nere i Sverige är att den svenska kronan fortfarande är starkare jämfört med ett år sedan. I grafen ovan kan vi se att i september var den svenska kronan ca 1,4% starkare gentemot andra valutor enligt det så kallade TCW-indexet.

Men vi kan även se att effekterna av den tillfälligt starkare kronan så sakta börjar avta. Även om kronan inte tappar något i värde den närmaste tiden, kommer vi alltså inte de närmaste månaderna, kunna dra nytta av en stark krona för att hålla nere inflationen.

Intressant att se i grafen är att under finanskrisen, när kronan försvagades med nästan 20%, så resulterade det inte i en högre inflation i Sverige. Det beror sannolikt på att den tillfälligt svagare kronan sammanföll med ett större prisfall på råvarumarknaden - speciellt för oljan som är viktigt för matproduktion.

Konjunkturen stabiliseras

Idag kom nya siffror för inköpschefsindex(PMI) i Sverige, har det fria fallet i indexet vi observerat under sommaren fortsatt, eller börjar vi se en stabilisering?

PMI för Sverige i september 2011

Redan i förra månadens PMI kunde vi faktiskt skönja att fallet för totalindex, som inleddes i april, avstannat en aning. Den trenden bekräftas i denna månads siffror då totalindex hamnar på 48,1 - ett fall på endast 0,6 sedan augusti.

Det fria fallet för orderingången till hemmamarknaden har vänt upp rejält i september och ligger nu på 46,2. Positivt för många företag är också att rå- insatsvarupriserna fortsätter ner i september och hamnar under 50. Om de lägre priserna består, kan lönsamheten upprätthållas i företagen, trots en svagare konjunktur.

Men det mesta tyder ändå på att den svenska konjunkturen vänt ned avsevärt jämfört med för bara 6 månader sedan, även om fallet inte är i samma storleksordning som under finanskrisen. Förutsatt att inte en större oväntad händelse inträffar, i klass med Lehman Brothers konkurs under hösten 2008, behöver alltså inte Sverige gå in i en regelrätt lågkonjunktur, utan kan klara sig undan med en lägre tillväxttakt.

Maten blir dyrare

SCB har hunnit med två nya mätpunkter sedan jag sist kollade på importpriserna för mat, har prisinflationen på importerad mat möjligtvis stannat av under sommaren som en effekt av den försvagade konjunkturen?

Nej, under sommaren har importpriserna istället vänt till en närmast parabolisk ökningstakt, och ligger för tillfället på en högre nivå än under den senaste toppnivån innan finanskrisen. Inflationen över ett år för importpriser på mat ligger nu på höga 7,4%, vilket kan jämföras med den nuvarande matinflationen enligt KPI som är strax under 2%.

Då Sverige inte är självförsörjande på mat kommer högre importpriser på mat få ett betydligt högre genomslag på KPI än vad det hade gjort om importen varit lägre. Nu är det svårt att förutse hur stor prisinflation vi har att vänta ute i detaljhandeln, kanske minskar en pressad detaljhandel sina marginaler, men mycket talar ändå för att matinflationen i KPI kommer fortsätta att öka den närmaste tiden.