lördag 30 april 2011

Småhustillverkare drar ner

Igår skrev jag om hur bolånetaket börjar få effekt eftersom det inte sker någon ökning av blancolånen hos de svenska hushållen. Det var ju annars många så kallade experter som hävdade att bolånetaket inte skulle få någon som helst effekt. På sin höjd så skulle det kanske innebära att några skulle få betala några procent extra i ränta på en del av lånet.

I praktiken får ingen låna mer än 85% idag vilket borde slå mycket hårt mot unga familjer med låga kontantinsatser. Tänk en nystartad familj som tidigare kunde låna kanske uppemot 100% utan problem vid köp av den nya villan.

Idag är situationen en helt annan - om köpeskillingen ligger på 3 miljoner, vilket inte är ovanligt för nybyggda hus, måste de första spara ihop 450 000 - en omöjlig uppgift för många nystartade familjer med småbarn.

Och mycket riktigt så har också försäljningen av småhus drabbats hårt av bolånetaket - förra månadsskiftet kunde vi läsa om att tillverkaren LB-hus varslade personal efter att försäljningen minskat med 20-30% för dem efter bolånetakets införande.

Igår kunde vi läsa om att Småhusvillan också drabbats hårt av bolånetaket och tvingas nu halvera styrkan på en av sina fabriker. I den drabbade fabriken har produktionstakten sjunkit med 35% efter bolånetakets införande.

Det finns ganska många småhustillverkare i Sverige och troligtvis brottas samtliga med liknande problem. För några veckor sedan uppvaktade intresseorganisationen för småhustillverkare i Sverige bostadsminister Stefan Attefall.

Som grädde på moset införs nu dyrare avgifter för bygglov vilket också kommer drabba småhustillverkarna. Det blir avgiftshöjningar på uppemot 100% på vissa håll i landet vilket riskerar slå hårt mot en redan drabbad bransch.

När försäljningen snabbt minskar med 30% och nya avgifter riskerar dra ner den ytterligare krävs radikala åtgärder för att behålla lönsamheten. Det är också det vi ser nu hos många tillverkare med varsel av personal, men på sikt krävs antagligen kraftigare åtgärder än så.

Flera tillverkare har fabriker över hela landet som kanske inte längre behövs med det lägre försäljningstempot. Att minska på antalet fabriker är antagligen nästa steg för att minska kostymen inför en ny verklighet.

De väntar dock antagligen in i det längsta med så radikala åtgärder eftersom tidigare gjorda investeringar riskerar gå förlorade. Men väntar de för länge så kan det riskera hela företaget.

På forum på nätet kan vi nu läsa om att många köpare av nybyggda småhus är oroliga när deras tillverkare varslar personal. Men om man redan köpt hus och väntar på att det ska vara klart finns inte mycket att göra.

Fast om man står inför beslutet att skriva kontrakt så skulle jag tro att man i nuläget tar en mycket stor risk och gör bäst i att avstå och avvakta. Jag tror att vi kommer få se en våg av konkurser hos småhustillverkare som inte varit tillräckligt snabba att anpassa kostnaderna i tron om att det är en tillfällig svacka vi nu ser.

fredag 29 april 2011

Kredittillväxten fortsätter

Idag kom SCB med sin månatliga rapport över den svenska finansmarknaden. I den kan vi finna nedanstående graf som sammanfattar nuläget.
Ökningstakten på bostadskrediter på strax under 8% är förvisso lägre i mars jämfört med februari men de svenska hushållen ökade ändå lånebördan med nästan 11 miljarder under mars - att jämföras med strax över 9 miljarder under föregående månad.

8 miljarder av de nya krediterna har gått till bostäder medan ca 3 miljarder har gått till övriga lån med annan säkerhet - det kan vara allt från ny bil, båt eller husvagn.

Notera att vi nu återigen börja se en liten inflation på blancoutlåning(konsumtionskrediter i grafen). Men det är inte hushållen som står för ökningen utan det är företagen som ökade blancoutlåningen med ca 20 miljarder mellan februari och mars.

Det betyder att den kredittillväxt vi nu ser på bostadskrediter är finansierade till max 85% av marknadsvärdet vilket får ses som en framgång. Men frågan är väl vad som händer med bostadspriserna på kort sikt när svensken måste skramla ihop en halv miljon för att köpa hus.

Som jag skrivit i tidigare inlägg så säger en kredittillväxt inget om läget just nu på bostadsmarknaden eftersom det bara krävs att ett fåtal obelånade bostäder säljs till aktuellt marknadsvärde för att bostadskrediterna ska öka. Det är till och med troligt att bostadskrediterna fortsätter att öka långt efter det att bostadskraschen inletts.

De med stora orealiserade vinster kan mycket väl gå ur marknaden i ett tidigt skede vilket initialt kan öka bostadskrediterna. När väl kraschen är ett faktum kommer det ta mycket lång tid att få ner krediterna till hanterbara nivåer.

Tyvärr kommer på sikt en stor del av bostadskrediterna omvandlas till blancoutlåning när tvångsförsäljningarna tar fart. Det är väl troligtvis det enda som kan få fart på blancoutlåningen hos hushållen i nuläget - men det blir ofrivilligt från både bankerna och bolånekundernas sida.

torsdag 28 april 2011

Exportstopp för bränsle i Ryssland

Det går fort när ett land får brist på bränsle för efter att jag skrev om bristen på drivmedel igår så har nu Ryssland infört exportstopp på högoktanigt bränsle. Det verkar nämligen som om bristen är betydligt mer allvarlig än man kan tro.

I den här artikeln kan vi läsa om att exporten av oljeprodukter låg på 3 miljoner ton de första fyra månaderna 2011, att jämföras med 3 miljoner ton för hela 2010. Det har lett till att bussar inte längre kan köra på grund av brist på bränsle. Och nu börjar man oroa sig över hur jordbruket ska kunna bruka sina jordar utan bränsle.

Frågan är väl hur stor påverkan det ryska exportstoppet får på bränslepriser i övriga världen? Det är naturligtvis svårt att avgöra men Sverige exporterar faktiskt mer bensin och diesel än vad vi importerar. Och då råoljeexporten inte påverkas så kommer det i varje fall inte leda till brist på bränsle i Sverige.

Ryssland är annars den största källan för Sveriges råoljeimport - ungefär en tredjedel av all råolja kom från Ryssland år 2009. Så när Ryssland bestämmer sig för att införa exportstopp på råolja kommer det slå hårt mot Sverige.

Jag skriver när för det är enligt mig bara en fråga om tid innan Ryssland inför exportstopp på råolja för att kunna tillgodose den egna befolkningen. För inte så länge sedan införde Ryssland exportstopp på vete på grund av den brist som uppstod efter ett dåligt skördeår.

Det är oklart om Ryssland kommer fortsätta med sina priskontroller på bränsle och samtidigt behålla exportstoppet. För det betyder att tillverkarna av bränsle subventionerar den ryska befolkningen.

Jag förutsätter att det är privata företag med vinstintresse som producerar bränslet så risken är att de istället minskar produktionen och exporterar mer råolja eller alternativt säljer bränslet på den svarta marknaden.

För att komma runt det problemet kan Ryssland tvingas subventionera bränslet precis som man gör i många andra oljeproducerande länder. Den nuvarande lösningen med samtidiga priskontroller och exportstopp är dömd att misslyckas.

onsdag 27 april 2011

Brist på drivmedel i Ryssland

Jag har tidigare skrivit om att Ryssland infört priskontroller på vissa grundläggande varor. Tydligen inkluderade det även drivmedel för i den här artikeln kan vi läsa om den förutsägbara effekten av den tvivelaktiga metoden att bekämpa inflation.

Precis som förväntat så råder det nu brist på drivmedel i landet som producerar mest olja i hela världen. För till skillnad mot länder som Saudiarabien och Iran så har Ryssland inte subventionerat drivmedel utan istället satt ett tak på priset. Det har fått effekten att en allt större andel av bränslet går på export istället för att säljas inom landet.

Bensinpris i Ryssland
I grafen till höger kan vi se hur priset på bensin har utvecklats i Ryssland i jämförelse med länder i nordvästra Europa de senaste åren.

Historiskt har priset varit något högre ända tills att priskontrollerna infördes i början på 2011. Även om prisskillnaden nu inte är mer än 15% så är det alltså tillräckligt för att de flesta producenter exporterar en allt större andel av produktionen istället för att sälja den inom landet.

Det är förvånande att någon inom den ryska statsmakten förväntade sig något annat resultat än det vi nu ser. Men precis som jag skrev i mitt tidigare inlägg så riskerar effekten på sikt bli långt värre för Ryssland.

För det finns alldeles säkert en svart marknad för bränsle i Ryssland där betalningen kanske sker i vad som upplevs som säkrare valutor. Det underminerar förtroendet för rubeln och kan trigga än inflationsspiral när allt fler i befolkningen snabbt växlar sina rubel till euro eller dollar för att kunna köpa de nödvändiga varor det råder brist på på grund av priskontrollerna.

Men det som är dåligt för Ryssland(brist på bränsle) kan på kort sikt vara bra för länder som Sverige utan egen oljeproduktion. För om allt fler länder inför liknande priskontroller så får det en hämmande priseffekt på länder som är beredd att betala marknadspriset.

tisdag 26 april 2011

Vad är en liter bensin värd?

I den här artikeln kan vi läsa om tyskar som tankat för 9,99 euro litern av misstag trots att de tydligen fanns flera skyltar som varnade för det höga priset. Många tog säkert för givet att det var något fel och tankade ändå, men när räkningarna nu dimper ner i brevlådan så får nog de flesta betala oavsett hur lurade de känner sig.

Det är nämligen fri prissättning på varor i en kapitalistisk ekonomi. Om tillgången är begränsad så är det inte konstigt om priset sticker iväg rejält - även om exemplet från Tyskland hör till ett av de mer extrema.

Jag är dock övertygad om att liknande historier kommer att bli allt mer vanliga i dagspressen. När bensin och diesel i allt högre utsträckning blir en bristvara kommer priserna också bli flera gånger högre än vad de är idag. Det räcker inte med 20-30% ökning av priset eftersom många har råd att betala ändå.

Om tillgången på drivmedel halverades i Sverige på några månader så skulle inte en så liten förändring av priset få ner efterfrågan med hälften. Många är beroende av bilen för att åka till jobbet och många företag måste ha drivmedel för att bedriva verksamheten.

Det verkar dock som om efterfrågan sjunker något vid ett högre pris även i Sverige. I denna artikel kan vi läsa att bensinförsäljningen minskade med 9% jämfört med ett år tidigare.

Dieselförsäljningen ökade dock med 1% så man kan undra om den sjunkande bensinförsäljningen beror på det högre priset eller om svenskarna börjar välja bränslesnålare bilar?

Svenska petroliuminstitutet publicerar statistik för den svenska marknaden, se grafen nedan för utvecklingen av de vanligaste drivmedlen i Sverige sedan år 2000.

Diesel har gått förbi bensinen volymmässigt de senaste åren, man kan skönja att en svagt fallande trend startade i början på 2005 för bensinförsäljningen medan diselförsäljningen ökat svagt men stadigt under hela 00-talet. Bensinförsäljningen sjönk dock rätt så mycket under krisåret 2009.

Kanske beror trenden på att det i högre utsträckning är privatpersoner som köper bensin medan diesel oftare går till företag som är mindre känslig för priset? Intressant att se är att bensinförsäljningen alltså fortsätter att falla även under 2011 när allt vad kris heter ska vara över.

Men allt talar för att krisen precis har börjat för de svenska konsumenterna - räntehöjningar och högre matpriser börjar påverka många svenskars plånböcker. Under finanskrisen fick många svenskar, till skillnad mot många andra länder i världen, det bättre än på mycket länge.

söndag 3 april 2011

Femte gången gillt för Irland

I veckan kom resultatet av det stresstest som genomförts på Irlands banksystem  Det kommer att krävas ytterligare 24 miljarder euro för att hålla de insolventa bankerna levande. De tidigare räddningspaketen har varit på totalt 46 miljarder euro vilket gör att slutnotan landar på 70 miljarder euro. Ganska stora summor med tanke på att Irlands BNP 2010 var på 164 miljarder euro.

Irlands BNP har fallit de senaste tre åren, 2010 föll BNP med 2% vilket förvisso var betydligt bättre än fallet på över 10% 2009. Men risken med att öka statsskulden när BNP faller är att det lämnar mindre utrymme för staten att stimulera ekonomin till tillväxt. Irländarna kommer bli tvungna att dra ner än mer på offentligt anställda för att ha råd att betala en allt högre statslåneränta på en ökande statsskuld.

Ökningstakt för skulder på Irland
Irlands skattebetalare har nu blivit lovade 5 gånger de senaste åren att det inte blir några fler räddningspaket för banksektorn. Vad talar för att det blir så den femte gången? Inte mycket faktiskt. Om man kollar i denna rapport så kan man finna grafen till höger över hur mycket hushållens skulder ökat sedan 2003.

Det är först sedan mitten på 2009 som Irlands hushåll minskade belåningen. Men som ni kan se i grafen så består den största delen av minskningen av avskrivningar(revaluations) av skulder. Avskrivningarna dubblerades mellan 2009 och 2010, vilket slår hårt mot lönsamheten för de irländska bankerna.

Avskrivningar är sannolikt det sista försöket av bankerna att få tillbaka något alls från bolånekunder som inte längre kan betala på sina lån. Med tanke på att volymen av avskrivningar fortfarande är ökande så talar det mesta för att läget inte förbättras för Irlands banker.

Prisfall på bostäder på Irland
Om man dessutom kollar grafen till vänster över det årliga prisfallet på bostäder sedan krisen startade så förstår man hur stort problemet fortfarande är. Prisfallet låg på -18% per år när det var som värst i slutet på 2009. Kumulativt ligger prisfallet på 35% i genomsnitt.

I grafen ovan kan man även se att många väljer att amortera på sina lån efter bostadsbubblan. Antingen gör hushållen det av egen fri vilja eller så blir de tvingade av banken(mer troligt). Det är för övrigt inget ovanligt scenario efter en bostadsbubbla, jag har tidigare skrivit om hur samma sak sker i Estland.

De pengar som de irländska hushållen lägger på amorteringar på bostadslån under vattnet är pengar som går förlorade i den vanliga ekonomin. Med tanke på att försäljningen i detaljhandeln sjönk med 1,9%(exklusive motorfordon) mellan februari 2010 och 2011 så talar det mesta för att de irländska hushållen fortfarande är under hård press.

I stresstestet har man två olika scenarion; ett pessimistiskt och ett basscenario. I det pessimistiska scenariot så har man räknat med att Irland vänder till positiv BNP-tillväxt redan under nästa år. Man räknar även med att bostadspriserna stabiliserar sig under 2012. Det bygger dock på att världskonjunkturen vänder uppåt rejält och att Irland kan få fart på den viktiga exporten - en inte ovanlig förhoppning i skuldkrisens Europa.