torsdag 30 juni 2011

Svenska hushåll lånar på

Idag kom SCB med ny finansmarknadsstatistik för Sverige. I pressmeddelandet kan vi läsa att ökningstakten över ett år föll från 7,2% i april till 6,9% i maj. Värt att notera är att den ökning av blancoutlåningen jag noterade i förra månadens statistik fortsätter. Hushållen ökade sina konsumtionslån med ca 1,5 miljard i maj,  om det beror på bolånetak eller semester på kreditkortet kan vi inte veta. Men åtminstone en svensk storbank har låtit meddela att man har ett flexibelt bolånetak.

Att titta på ökningen av krediter över ett år är ett ganska oflexibelt sätt att titta på finansmarknaden. Det är bättre att titta på ökningstakten över en kortare period för att inte missa några trender. Det kan även vara intressant att dela upp utlåningen för att se vad som står för den största ökningstakten, respektive minskningen. Se nedan för en graf över ökningen för den totala utlåningen, samt utlåningen till bostadsrätter och småhus.

Ökningstakt för total utlåning, bostadsrätter och småhus.
I grafen kan vi se att sett över tre månader så ökar faktiskt den totala utlåningen till de svenska hushållen. Både utlåningen till småhus och bostadsrätter ökar men det är utan tvekan bostadsrätterna som bidrar mest till ökningstakten.

Jämfört med småhus är dock utlåningen till bostadsrätter rätt så liten - endast lite över 500 miljarder jämfört med över 1500 miljarder till småhus. Ökningstakten i utlåning till bostadsrätter har dock fallit betydligt mer de sista åren jämfört med utlåningen till småhus. Just nu ligger ökningstakten på lite över 2% att jämföras med över 5% i början på 2007.

Som jag tidigare nämnt så säger inte ökningen av krediter så mycket om bostadspriser eftersom det finns många obelånade bostäder. Så även i ett fallande prissläge så kan bostadskrediterna öka om bara bankerna är villiga att låna ut. I ett tidigt skede av en briserad bostadsbubbla är det säkert inte många banker som tvekar till att låna ut.

Men när prisfallet tar fart kommer fallande priser bli ett allt större problem för bankerna - och då kommer sannolikt kredittillväxten få ett abrupt slut. Men som ni ser verkar det ännu finnas lite glöd kvar i den svenska kreditbubblan.

tisdag 28 juni 2011

Bankerna faller i Danmark

Igår kunde vi läsa att Fjordbank Mors inte längre kan uppfylla lagstadgade kapitaltäckningsregler och blir därmed andra danska bank att gå under i år. För några månader sedan gick Amagerbanken omkull som också var en relativt liten bank. Men effekterna av den konkursen är sannolikt vad som lett till att även Fjordbank Mors fått kasta in handduken.

När Amagerbanken gick under så sänkte Moody;s kreditbetyget för flera stora danska banker. Det har sannolikt lett till att det blivit svårare för danska banker att få utländsk finansiering. Och även utlåningen mellan banker i Danmark har sannolikt försämrats då misstänksamheten ökat; vem sitter på Svarte-Petter?

Som en konsekvens av Amagerbankens avveckling och det sänkta kreditbetyget så startade vad som i Danmark kallas Bankpakke 3 . Tanken var att när nästa bank går under så skulle privata investerare få ta smällen och inte staten som annars varit vanligt runt om i Europa.

Det är ett bra initiativ av danskarna men frågan är väl vad som händer om någon av de större danska bankerna går under? Det går naturligtvis bra när småbanker som Fjordbank Mors eller Amagerbanken går under, då är det bara fråga om några miljarder. Men om någon  av de större går under så kommer det vara frågan om hundratals miljarder.

Att det står flera banker på tur att gå under är det ingen som tvekar inför. Enligt denna danska artikel anser några ekonomer att så många som tio danska banker riskerar att gå under inom ett år. Om det inträffar så riskerar naturligtvis staten ändå att drabbas även om man varit förutseende med privata räddningspaket.

Vad var det då som orsakade Fjordbank Mors problem? Med tanke på den danska briserade bostadsbubblan är det ju lätt att misstänka att det är fallande priser på bostäder som är orsaken. Jag har tidigare tagit upp här på bloggen att Danmarks bostadspriser toppade för flera år sedan och det ser nu ut som om prisfallet tagit ny fart igen.

Enligt denna artikel var det dock inte fallande bostadspriser som var problemet för Fjordbank Mors. Istället verkar den stora boven i dramat ha varit misslyckade vindkraftsprojekt och investeringar i köpcentrum. Men det betyder inte att fallande bostadspriser inte är ett problem för de danska bankerna. Om någon av de större bankerna går under så kommer det sannolikt bero på just fallande bostadspriser.

måndag 27 juni 2011

Svårsålda båtar

Det börjar dyka upp allt fler tecken på att de svenska hushållen är pressade för tillfället. I den här artikeln kan vi läsa om att båtbranschen ser en försvagad försäljning av nya båtar. I artikeln kan vi läsa följande citat från en försäljare. 
Jag är ganska övertygad om att vi har ett stort problem med rot-avdraget. Om man talar med folk inom kök och badrum så går det som tåget och byggare har hur mycket som helst att göra. Jag tror att hushållens pengar går dit.
Det kan mycket väl vara så att svenskarna hellre renoverar badrummet än köper en ny båt men det är väl å andra sidan inget nytt för i år. Nej, det är mer sannolikt att det har blivit svårare att ta nya lån på huset för att finansiera sin konsumtion. Det har inte hänt en enda gång de senaste 20 åren att bostadspriserna inte gått upp över ett år.

Det får konsekvenser eftersom de som varit vana att ta ut pengar ur husbankomaten plötsligt får slut på kontot. Och de som funderar på att ta ut sin tänkta vinst kanske blir besvikna när banken inte är lika medgörliga som de tidigare varit under de glada kreditbubbelåren.

Nu behöver man naturligtvis inte ta lån på huset för att köpa båt, men det har nog förekommit att ett och annat båtlån bakats in i huslånen genom åren. När nu den möjligheten försvinner för de flesta svenskar så är det inte förvånande att det går trögare att sälja nya båtar.

I artikeln kan vi även läsa att det tydligen går ganska trögt att sälja begagnade båtar för tillfället. Enligt artikeln ska det finnas 26% fler båtar ute till försäljning nu jämfört med samma tid förra året. Jag vet inte hur de lyckats hitta den informationen men om man kollar på Blocket just nu så ser man att det finns lite över 20 000 båtar ute till försäljning - ett rätt så bra utbud om man är spekulant. Men frågan är väl hur många som köper båt nu mitt under högsäsong?

Den svaga båtförsäljningen har redan fått genomslag i form neddragningar hos båttillverkaren Hallberg-Rassy som varslade 25 personer i maj. Om det är starten på en ny trend bland svenska båttillverkare så är det naturligtvis inte positivt för den svenska konjunkturen, även om det inte lär få lika stort genomslag som de varsel som just nu förekommer hos småhustillverkare.

söndag 26 juni 2011

Turisterna flyr Grekland

P1 rapporterade häromdagen om situationen på Kreta i skuggan av den europeiska skuldkrisen. Tydligen har turisterna flytt landet - kvar är bara en handfull skandinaver och ryssar. Alla andra har övergett Kreta och Grekland som turistresmål eftersom priserna är lika höga där som överallt annars i Europa.

Ifall Grekland inte varit med i valutaunionen så hade utan tvekan den lokala valutan fallit mot i stort sett alla andra valutor och turismen hade blomstrat, och det hade i sin tur hjälpt landet att på sikt komma på fötter igen. När nu istället Grekland sitter med euro så blir resultatet istället att turismen mer eller mindre dör ut. Att det är många svenskar på Kreta är ingen tillfällighet - den svenska kronan är en av få valutor som stärkts gentemot euron.

I samband med räddningspaketen har dessutom krav ställts på att höja restaurangmomsen i landet - vilket får resultatet att Grekland blir än mindre attraktivt som turistdestination. Att tro att hårdare åtstramningar på sikt kan få fart på den grekiska tillväxten är en naiv föreställning. Men det är vad det internationella samfundet, med IMF i spetsen, för tillfället ordinerar Grekland.

Istället är lösningen mycket enkel för Grekland - lämna eurozonen och återinför drachman. Det är det enda sättet för Grekland att återigen bli konkurrenskraftigt. Det förstår de flesta greker men tydligen inte Greklands nuvarande regering. Greklands premiärminister Papandreou gick nyligen ut med följande uttalande.
Frågan om att lämna euron är en mångårig debatt. Men om man tittar på fördelar och nackdelar så innebär det många fler negativa effekter. Det stämmer att vi (som euroland) inte kan devalvera, men till exempel skulle ett utträde omedelbart leda till default. Och vi skulle vara tvungna att betala våra skulder dubbelt upp i drachma.
Att en default skulle vara negativt för Grekland är naturligtvis i realiteten ingen nackdel. Istället är det enda sättet för ett insolvent land att komma på fötter igen - skulderna måste skrivas ner ordentligt för att landet ska kunna vända sin negativa ekonomiska spiral. Även om befintliga skulder ersätts med nya skulder med längre löptider så kvarstår faktum: Grekland är fortfarande insolvent.

Ett land som ganska nyligen gick i statsbankrutt är Argentina som satte hårt mot hårt och lyckades förhandla ner skulderna med upp till 75%. Dessutom var en del av nya skulderna indexerade till Argentinas framtida ekonomiska utveckling. Det finns alltså inget stöd för Papandreous uttalande att Grekland skulle behöva betala sina skulder dubbelt upp om euron överges.

Även i Tyskland faller nu stödet för euron kraftigt. Hela 71% av tyskarna är tveksamma till euron - upp från under 50% sedan 2008. Det är intressant att stödet för euron faller i ett av de få länder som har kunnat dra fördelar av den gemensamma valutan. Den försvagade euron har säkerligen bidragit till Tysklands exportsuccé.

I dagens Europa är det egentligen bara politikerna (och bankerna) som talar för den gemensamma valutan. Men det är få politiker som kan ge goda skäl till varför euron är så förträfflig. Ofta blir argumentationen haltande med argument utan saklig grund som i fallet Papandreou. Men då stödet bland folket på eurons hemmaplan Tyskland faller år för år så är det bara en fråga om tid innan det politiska experimentet tar slut.

fredag 17 juni 2011

Är den andra gröna vågen här?

Ett bra argument för höga bostadspriser i storstäder har varit den höga inflyttningen från övriga landet. Byggandet har inte hållit jämna steg med efterfrågan vilket lett till budgivningar som skickat bostadspriserna allt högre.

I början på 80-talet tog den så kallade gröna vågen slut och det blev plötsligt mer inne att bo i storstäder - för det var ju där allt hände. Den gröna vågen var annars en ganska utdragen historia - den pågick i 20 år med start i början på 60-talet. Under den tiden föll befolkningen i Stockholm med 150 000 invånare.

Som ni kan se i grafen nedan så minskade även befolkningen i våra andra storstäder - men trenden startade senare och var inte lika stor där.

Befolkningsutveckling i Sveriges storstäder

Befolkningen i Stockholm är förvisso högre nu än i början på 60-talet men det tog nästan 40 år innan tappet från den gröna vågen var återhämtat. Då trenden inte var lika stark i Göteborg och Malmö så tog det bara ca 20 år där.

Nu kanske några säger att en ny grön våg är otänkbar, för nu kommer alla storstäder växa för alltid. Men det är farligt att ta en trend och extrapolera den för all framtid. I den här undersökningen från Sifo som försvann ganska fort i nyhetsflödet kan vi läsa om att en attitydförändring är på gång hos den yngre befolkningen i Sverige.

På frågan "Kan du tänka dig att flytta till landsbygden?" svarade 49% av männen och 42% av kvinnorna jakande på frågan. Men bland unga kvinnor var det hela 70% som svarade att de kan tänka sig att flytta ut på landsbygden. Vad är det då som lockar på landet? I det här reportaget från SVT kan vi läsa om att det är sunda åsikter om att vara självförsörjande som är drivande.

Det är bra att ungdomar har den inställningen inför den energikris som väntar. Att vara självförsörjande när vi närmar oss slutet på överflödssamhället är antagligen en av de bättre investeringar man kan göra för tillfället.

torsdag 16 juni 2011

Instabila bostadspriser

Igår kunde vi läsa om hur Mäklarstatistik kommenterade sin egen tvivelaktiga statistik med att säga att priserna är på en "stabil nivå med små förändringar".

För att se om uttalandet stämmer kan vi ta en titt på Stockholm eftersom det är där de flesta försäljningar sker - vi får med andra ord ett mer tillförlitligt medelvärde.

För hela Stockholms län föll priserna med 2% över 3 månader - inte så farligt med tanke på att priserna fortfarande ligger på plus 6% över ett år. Men om det är en ny trend som startat, vilket allt talar för, så blir förändringen -8% på ett år.

Med tanke på att medelpriset för en bostadsrätt i Stockholm är hela 2,2 miljoner så skulle det betyda att någon som köpte på toppen förlorar nästan 200 tusen på ett år. Det leder till att de som köpt med 10% kontantinsats hamnar farligt nära det pantsatta värdet och riskerar obehagliga samtal från banken.

Det är för övrigt inte förvånande att det är just bostadsrätter som faller först och inte villor. Det stämmer med de observationer jag tidigare gjort på bloggen om bostadsbubblan i Danmark, där föll också bostadsrätter(ofta ägarlägenheter i Danmark) betydligt tidigare. Dessutom var det procentuella fallet betydligt högre än för villor.

Om vi tittar lite mer i detalj på Stockholms län så kan vi se en del intressanta trender. Det ser ut som om ju längre ut från centrala Stockholm vi kommer ju högre är prisfallet över tre månader. Nynäshamn ligger t.ex. -20% på tre månader och Salem ligger på -14%.

Nu är det betydligt färre försäljningar i dessa kommuner och därmed ett osäkrare medelvärde men tendensen är tydlig: prisfallet i Stockholms län beror till stor del på rejäla prisfall i ytterförorter.

Jag tror dessvärre att det är mycket stor risk för att priset på bostadsrätter i förorter till Stockholm riskerar att falla mest procentuellt vid denna nedgång(däremot inte nödvändigtvis i absoluta tal). Ofta ligger priserna högre i ytterförorter till Stockholm än vad de gör i centrala lägen i medelstora svenska städer.

onsdag 15 juni 2011

Slut på skulder i USA

Som bekant för de flesta så börjar FED;s(Federal Reserve) andra runda av kvantitativa lättnader(QE2) närma sig slutet. Tanken bakom programmet från FED har varit att öka mängden fritt kapital i banksystemet för att få fart på utlåningen till allmänheten.

Vissa kanske hävdar att FED trycker pengar med QE2 men egentligen tar de bara temporärt över ägarskapet av (stats)obligationer.  När obligationerna förfaller så får FED tillbaka sina "tryckta pengar" plus ränta. I realiteten har alltså inga pengar tryckts utan FED har bara bidragit till att öka skuldberget.

Det förekommer att andra varnar för att QE2 kommer att leda till hyperinflation i USA, men med tanke på att det faktiskt leder till ökade skulder så ökar istället risken för deflation på lång sikt.

Att vi ändå har sett hög prisinflation på råvarumarknaden (och på börsen) beror på att banker har börjat spekulera med det fria kapitalet istället för att använda det för utlåning. Det har visat sig vara en mycket lönsam investering - istället för att få några procent i ränta på statsobligationer har de i vissa fall fördubblat kapitalet på aktie och råvarumarknaden.

Bankerna vet att det i realiteten förekommer kraftig deflation på de flesta marknader, det vore därför inte särskilt smart av dem att riskera sitt kapital i utlåning till bostäder som fortfarande faller i värde i många länder, eller till företag som fortfarande inte helt återhämtat sig från lågkonjunkturen.

Det finns viss anledning att misstänka att den senaste tidens prisfall på börsen och för råvaror är relaterad till att QE2 närmar sig slutet. Marknaden väntar nu spänt på vad som komma skall: ska FED ta sig an en tredje runda kvantitativa lättnader: QE3?

Även om inte FED tryckte några nya pengar med QE2 så har staten gjort det i och med att USA;s motsvarighet till Riksgälden(Dep. of Treasury) - gett ut nya statsobligationer för att hålla statsapparaten flytande. Men det finns en gräns, som sätts av kongressen, för hur mycket skulder som kan skapas.

Gränsen som är satt till 14 300 miljarder dollar är redan nådd sedan några veckor tillbaka. För att inte gå i statsbankrutt har Treasury tvingats hålla inne med betalningar och nallat från pensionsfonder. Situationen är med andra ord ganska akut.

I den här artikeln kan vi läsa om den senaste tidens utveckling i ämnet. Ben Bernanke och FED vill höja lånetaket precis som alla andra gånger i historien. Hans argument är att alltför snabba åtstramningar riskerar att sätta stopp för den svaga återhämtningen i ekonomin.

Bernanke har en poäng för det råder väl ingen tvivel om att USA kommer att kastas in i en ny lågkonjunktur om över 100 miljarder dollar i månaden(det nuvarande budgetunderskottet) på sikt försvinner från den amerikanska ekonomin.

Men om lånetaket höjs så talar det mesta för att även USA kommer att drabbas av högre statslåneräntor. Några mindre kreditvärderingsinstitut har redan sänkt kreditbetyget för USA, och om skulderna fortsätter att öka, med fortsatt svag tillväxt i ekonomin, kommer det inte dröja länge innan även de större följer efter.

tisdag 14 juni 2011

Kronan säkrare än schweizerfrancen?

Den här artikeln från Bloomberg är intressant för den visar på hur Sverige och den svenska kronan uppfattas av marknaden. Tydligen anses Sverige nu vara en mer säker hamn än schweizerfrancen eftersom om skuldkrisen eskalerar så kommer svensk ekonomi att gå bättre än många andra ekonomier i Europa - inklusive den schweiziska.

Sverige har förvisso en relativt låg statsskuld jämfört med många andra länder, men vad många investerare glömmer är att den svenska privata skuldbördan är högre än någonsin. Och det beror naturligtvis på bostadsbubblan då svenskar budat upp bostäder med lånande pengar.

Price-to-income ratio för olika länder
I IMF;s studie av den schweiziska ekonomin så kan man hitta grafen till  vänster över hushållens inkomster kontra priserna på bostäder.

Som ni kan se har Schweiz till skillnad från Sverige minskat kvoten mellan pris på bostäder och hushållens inkomster - eng. "price-to-income ratio".

Sverige kvalificerar sig till en toppplacering som stark tvåa efter Norge. I Sverige har kvoten försämrats med 60 procentenheter sedan 90-talet - högre än många länder som nu har enorma problem med briserade bostadsbubblor.

När det går upp för utländska investerare att det ändå är en rätt stor skillnad mellan den privata skuldbördan i Sverige och Schweiz så kommer ytterligare räntehöjningar av Riksbanken inte längre hjälpa för att stärka kronkursen.

måndag 13 juni 2011

Fortsatt kris för småhustillverkare

Idag kan vi läsa om hur småhustillverkaren Finndomo planerar att varsla alla 160 anställda vid sin anläggning i Hässleholm. Det bekräftar den trend jag rapporterat om tidigare att småhustillverkare är de som drabbats hårdast av det nya bolånetaket. Så här säger företagets VD om det lagda varslet.

– Detta är mycket tråkigt och vi har verkligen vägt detta alternativ mot alla andra. Denna kraftiga neddragning och utförsäljning av egendom är en förutsättning för att vi ska kunna rädda företaget, förklarar Henrik Österberg.

Planen är alltså att sälja fabriken för att få in kapital, men då sannolikt alla småhustillverkare i Sverige har problem med försäljningen blir det nog svårt att hitta intressenter. Om nu inte anläggningen är väldigt flexibel och kan ställas om till annan industriproduktion.

Nu hade jag aldrig hört talas om företaget innan men enligt deras hemsida är man Nordens största tillverkare av småhus. Finndomo har precis som många andra småhustillverkare fabriker på flera orter - totalt har man 380 anställda i Sverige. Det lagda varslet innebär med andra ord nästan en halvering av antalet anställda i Sverige.

Det lär inte dröja innan vi börjar se rippeleffekter i den svenska ekonomin om krisen förvärras bland småhustillverkare. Det är inte bara personal som blir utan arbete utan många underleverantörer drabbas också när det dras ner på produktionstakten.

söndag 12 juni 2011

Svag tillväxt för förnyelsebar energi

Häromdagen kom BP med sin årliga rapport över världens energiförsörjning, det är en av de få kvarvarande fritt tillgängliga källorna på nätet och innehåller en hel del intressant data.

Bland annat publicerar BP data över olika energislags utveckling över tid, det kan vara intressant att titta på hur det går för världens omställning till förnyelsebara energikällor. Se nedan för en graf över utvecklingen mellan början av 90-talet och 2010.

Energiförbrukning i världen

Som ni kan se så ökar användandet av fossila bränslen över tid, den enda gången användandet av fossila bränslen minskade under de senaste 20 åren var under lågkonjunkturen 2008. Det beror naturligtvis på att ekonomisk tillväxt och en ökande befolkning hela tiden kräver större tillförsel av energi. Och på samma sätt minskar energianvändandet under lågkonjunkturer när resursutnyttjandet är lägre.

Men den tillfälliga tillbakagången under 2008 återhämtades mycket snabbt under 2009 och 2010 för nu är energianvändningen i världen högre än innan lågkonjunkturen. Och inte oväntat är det de fossila bränslena som stått för ökningen, det ser dessutom ut som att det den här gången är kol som stått för den största procentuella ökningen.

Kanske beror det på att Peak Oil gör att många länder måste använda mer kol när bristen på olja börjat bli påtaglig - oljeproduktionen har som bekant befunnit sig på en platå ändå sedan mitten av 2005. Länder som Kina med hög ekonomisk tillväxt blir då tvungen att använda allt mer kol för att tillgodose sitt energibehov.

I grafen kan vi se att förnyelsebara energikällor står för en relativt liten del av energiförsörjningen i världen. Vattenkraft är förvisso något större än kärnkraften men andra förnyelsebara energikällor som sol och vindkraft är försvinnande små i jämförelse. Se nedan för en graf över utvecklingen av förnyelsebara energikällors andel av världens totala energiförbrukning över tid.

Utveckling för förnyelsebar energi(inklusive vattenkraft)

Som ni kan se har andelen förvisso ökat sedan början på 90-talet men ökningen har varit blygsam - från strax under 7% 1990 till ca 8,5% 2010. Vi kan även se att under några år under 00-talet så minskade andelen - kanske beror det på att när tillväxten tar fart i världen så kan endast fossila bränslen tillräckligt snabbt växla upp till de nivåer som efterfrågas.

Med tanke på att alla fossila bränslen är på väg att eller har passerat sin topp i produktionen så talar det mesta för att energibristen blir påtaglig de närmaste åren. Världen borde ha satsat mer på att utveckla förnyelsebar energi under de goda åren.

Istället har utvecklingen stått mer eller mindre stilla. De förnyelsebara energiprojekt som idag ses som ekonomisk sunda med ännu relativt god tillgång på fossila bränslen kommer inom en inte alltför avlägsen framtid bli mycket svåra att genomföra av ekonomiska skäl.

lördag 11 juni 2011

Ofrivilliga hyresvärdar

Med tanke på att utbudet av villor till försäljning är rekordhögt just nu måste det finnas en och annan som sitter i klistret och vill sälja till varje pris. Ett alternativ till att sälja är ju att hyra ut sin bostad och hoppas på bättre tider, det har varit ett vanligt förfarande i USA där många före detta husägare av ekonomiska skäl blivit hyresvärdar.

Man har hoppats på att priserna ska vända upp igen och då kasta ut eventuella hyresgästar och lösa in lånen på fastigheten. Som vi nu vet var det inte en lysande plan eftersom priserna på bostäder fortfarande faller 3 år efter bubblans topp. Det hade alltså varit en betydligt bättre affär att sälja bostaden för vad som då betrakades som ett skambud eftersom priserna är ännu lägre idag.

Dessutom är det ovanligt att husägare kan få ut tillräckligt mycket i hyra för att täcka de löpande kostnaderna på huset. Med underhåll, vatten, uppvärmning, soptömning, fastighetsskatt och bolånekostnader inräknat är det nog inte ovanligt att kostnaden börjar närma sig 20 000 i månaden för en villa med full belåning.

För att se hur situationen ser ut i Sverige just nu kollade jag lite snabbt på Blocket hur många villor som finns tillgängliga för uthyrning. Det ser ut att finnas strax under 1000 villor upplagda vilket inte säger så mycket, det kan mycket väl vara en helt normal nivå för säsongen.

Men vid en närmare undersökning är det inte svårt att hitta objekt där det uttryckligen står i beskrivningen att villan ska säljas och att hyresgästen inte får besittningsrätt. Med andra ord betyder det att hyresvärden kan slänga ut hyresgästen med 3 månaders varsel.

Och då de flesta villorna storstadsområdena ligger kring 20 000 och över i hyra i månaden så är jag tveksam till att de får så många intressenter på sina annonser. Visst kostnaden kanske ligger på 20 000 för hyresvärden men vem flyttar in till ett boende som kan liknas andrahand med en så hög hyra?

När som helst kan hyresgästen bli utslängd på gatan - inte så troligt att de som kan betala 20 000+ för sitt boende är beredd på de villkoren. För att få ens några intressenter så behöver de antagligen halvera hyran med resultatet att hyresvärden går minst 10 000 back varje månad.

Även om några hyresvärdar kanske får napp så tror jag som sagt att det är dödfödd strategi att försöka vänta ut en bostadsbubbla när den precis börjat brista. Det är bättre att sätta ett pris nu som gör att bostaden blir såld - för ingen vet hur lång resan neråt blir. Med lärdom från andra länder så talar det mesta för att det kan bli en mycket lång väntan.

fredag 10 juni 2011

Försäljning av kläder och skor minskar

Det är intressant att försäljningen av kläder i detaljhandeln går ner i den svenska tigerekonomin. I löpande priser föll försäljningen med 3,2% på ett år - men justerat för inflation är fallet högre än så. Även försäljningen av skor föll med 2,9% på årsbasis.

Nu behöver inte minskad försäljning av kläder och skor betyda att svenskar är pressade av högre ränta, högre energipriser, högre matpriser samt sjunkande reallöner. Det kan även vara en attitydförändring på gång där man återanvänder kläder och skor eller köper begagnat.

Men det är enligt mig mer troligt att försäljningen minskar för att svenskarna får allt mindre kvar i plånboken. Kläder och skor är det första hushållen drar in på när det blir mindre pengar över varje månad. Och då det mesta tyder på att många svenskar fått mindre pengar över 2011 jämfört med 2010 så är det inte ett förvånande resultat vi nu ser.

Frågan är väl vad som står näst på tur? Att gå i gamla kläder är säkert en uppoffring många klarar av. Men när det inte längre är tillräckligt vad ryker härnäst från den månatliga inköpslistan?

Om jag får gissa är restaurangbesök illa ute - det går väl också under kategorin trevligt men inte nödvändigt. Ifall det får genomslag så riskerar det också på sikt påverka arbetsmarknaden betydligt mer än fallande försäljning av kläder och skor.

torsdag 9 juni 2011

Tvärstopp på bostadsmarknaden

Jag har tidigare skrivit om hur utbudet av villor ökat dramatiskt under våren. Sedan jag skrev om det sist har nivåerna fortsatt att öka, just nu är det över 50% fler villor till salu i Sverige jämfört med 2008.

Det är en effekt av att det inte är lika lätt att finansiera sitt köp - högre krav på kontantinsats samt att räntorna är stigande från mycket låga nivåer. Det hjälper inte heller att reallönerna är fallande just nu i Sverige - stigande priser på mat och energi gör att den disponibla inkomsten pressas från två håll.

När utbudet av villor är 50% högre jämfört med ett normalår så borde det vara upplagt för rejäla prisfall. Men trots det har vi bara sett förändringar på någon procent ännu, vad kan det bero på kan man undra?

SEB;s nya regler om att det gamla boendet måste vara sålt innan ett nytt köpts har sannolikt haft stor effekt. Även om inte alla banker har liknande regler så påverkar det marknaden när stora grupper blir upplåsta i flyttkedjorna, och när bostäder inte säljs så kan heller inte priserna falla.

Så länge det finns förstagångsköpare och de med obefintlig belåning innebär det inte något större problem om en i flyttkedjan har lån hos SEB. Men då två eller flera är drabbade i flyttkedjor där alla sitter på stora lån blir det betydligt mer komplicerat.

Men det är inte slut där för nu verkar det ha dykt upp något nytt som på sikt riskerar sätta krokben för i stort sett alla flyttkedjor. I en tråd på ett stort svenskt forum läste jag om en familj som vill sälja en villa de köpte för åtskilliga miljoner för några år sedan.

Men då ingen kan eller vill betala samma pengar idag så tvingas de gå ner ordentligt i pris. Det är bara det att banken inte tillåter att de säljer bostaden för mindre än vad de har pantsatt den för.

Nu vet jag inte om det här är något vedertaget hos svenska banker eller om det är något de ens har stöd för i lagen, men om det är vad som väntar många svenskar så kommer det naturligtvis leda till att det blir än svårare att få igång flyttkedjor.

Om vi bara ser från bankens perspektiv är det naturligtvis bra för dem om de slipper byta ett lönsamt bolån till ett mindre lönsamt blancolån med högre krav på kapital i banken. Men för den enskilda familjen är det ofta betydligt bättre att sälja villan om levnadsförhållandena har förändrats till det sämre med betydligt lägre marginaler än de första optimistiska kalkylerna.

Jag har tidigare spekulerat i att de svenska bankerna kommer att få sitta med allt högre blancolån när bostadspriserna faller. Men om den situation jag läste om är vad som faktiskt kommer att inträffa så innebär det istället att bolånekunder tvingas sitta kvar i sina bostäder tills dess att personlig konkurs och skuldsanering är enda alternativet. Men frågan är väl om det är ett så mycket bättre alternativ på lång sikt för bankerna?

onsdag 8 juni 2011

Import och export av el i Sverige

Hur beroende är egentligen Sverige av utländsk elproduktion idag? Det kan vara intressant att titta på med tanke på att elmarknaden kommer förändras radikalt inom kort. Det pågår en harmonisering av elpriser i Europa i och med att elnäten mellan länder kopplas samman. När Tyskland beslutar sig för att avveckla kärnkraften finns det alltså inget som hindrar att svensk vattenkraft blir vad som laddar tyska elbilar.

Svensk Energi publicerar statistik på sin hemsida över hur mycket el Sverige importerar respektive exporterar varje given månad till våra närmaste grannländer, se nedan för en graf över hur situationen såg ut 2010(positiva värden indikerar import av el till Sverige).

Import/export av el i Sverige 2010
I grafen kan vi se att under årets två första månader importerade Sverige ca 1500 GWh i månaden, ingen el exporterades vilket tyder på att bristen var påtaglig i vinterkylan.

Vi kan även se att den största exportören i början av året var Danmark som svarade för nästan hälften av Sveriges import av el. Det var antagligen en mycket god affär för Danmark då elpriset i och med bristen i Sverige var mycket högt under vintern 2010. Det blir extra tydligt då Sverige under samma månader tvingades importera en del el från Tyskland och Polen.

Intressant att se är att Sverige först i april började bli nettoexportör av el igen: issmältningen fyller upp vattenmagasinen och vattenkraften kan gå för fullt. Vi kan även se att exporten till Norge ökade kraftigt under våren trots att vattenkraften borde vara gynnsam även där, vad det beror på kan jag bara spekulera i utan att titta på data från Norge.

Kanske var svensk el så billig att det lönade sig att fylla upp magasinen för senare konsumtion alternativt att man exporterade sin egen elproduktion och köpte billigt från Sverige. När elnätet mot kontinenten blir bättre utbyggt kan vi förvänta oss att något liknande sker mot länder som Tyskland.

I och med att kylan återvände till Sverige i september 2010 så vänder också Sverige till att bli en nettoimportör av el. Vi kan se att importen av el under rekordkalla december 2010 var uppe på samma nivåer som i början av 2010. Det riskerar med andra ord bli kallt i de svenska stugorna när Tyskland skrotar kärnkraften.

tisdag 7 juni 2011

Svallvågor från tsunamin i Japan

Med tanke på att det finns tecken på en avmattning av den globala konjunkturen kan det finnas anledning att titta efter möjliga orsaker. Som jag nämnt tidigare är oljepriset en orsak god som någon, världen har bara haft ett oljepris över 100$ fatet en gång tidigare i historien. Och den gången fick vi aldrig veta om det var oljan som orsakade den svåra lågkonjunktur som följde efter finanskrisen.

Ett högt oljepris slår hårt mot oljeberoende samhällen när en allt större andel av BNP måste läggas på olja. I USA förvärras handelsunderskottet på grund av ett allt högre oljepris trots att exporten börjar ta fart, och för den enskilde konsumenten kan det rent av bli en olönsam affär att jobba när bensinkostnaderna tär på den månatliga inkomsten. Även om bensinpriset lättat en aning i USA de sista veckorna så ligger det nationella genomsnittet nära 4$/G - nästan lika högt som innan finanskrisen.

En annan möjlig orsak till en global avmattning kan vara den omfattande tsunamin i Japan som ödelade hela städer och orsakade tre härdsmältor i Fukushima. Ödelagda städer är något som Japan sannolikt återhämtar sig ifrån, och det verkar även som om exporten inte påverkats nämnvärt. Enligt statistik från Jetro ökade den totala exporten med 8,5% på årsbasis i april - förvisso en aning lägre än i mars men ändå oväntat starkt.

Men de långsiktiga effekterna av härdsmältorna i Fukushima är svåra att överblicka för Japan och världen. Det finns ännu inte någon långsiktig hållbar plan för att förhindra att radioaktivitet fortsätter att läcka ut från reaktorerna. Det har diskuterats att likt Tjernobyl täcka över reaktorerna i en gigantisk sakrofag - men det löser inte problemet med att radioaktivitet letar sig ner i grundvattnet.

Situationen förvärras av att man i Japan, till skillnad mot i före detta Sovjetunionen, inte är beredd att offra människoliv för att få situationen under kontroll. Istället skickar man in robotar för att utföra arbetet - strålningsnivån nära reaktorhärden är dödlig och det finns tecken på att nivåerna ökar snart 3 månader efter katastrofen.

För omkringliggande byar och städer är det fortfarande alarmerande höga strålningsnivåer. I byn Iitate strax 4 mil från Fukushima låg strålningsnivåerna igår ca 70 gånger högre än normalt. Kanske inte dödliga doser på kort sikt men jag tror inte att inflyttningen till området blir särskilt hög de närmaste åren. Inte så bra att en världens mest tättbefolkade ö får stora landområden obrukbara för mänsklig bebyggelse.

Svensk massmedia verkar ha tappat intresset för den alltjämt pågående krisen i Japan. Det kan väl hända att man reläar ett och annat telegram från internationella nyhetsbyråer men frågan är väl om inte nyheten att tre härdsmältor inträffade bara timmar efter tsunamin förtjänar mer än en notis?

Kanske gör man bedömningen att Japan ligger långt bort och inte kommer att påverka oss svenskar i alltför hög utsträckning. Ja, Sverige kommer antagligen inte drabbas alltför hårt av strålningen annat än i importerade japanska matvaror, men konsekvenserna för svensk energipolitik kan bli omfattande. Sverige sitter som bekant med ett gäng kärnreaktorer - varav Forsmark ligger lite över 10 mil fågelvägen från Stockholm.

Fukushima visar att kärnkraft aldrig är helt säkert - det finns alltid en risk för allvarliga olyckor. I fallet Fukushima var en härdsmälta mer eller mindre förutbestämd eftersom stora jordbävningar alltid inträffar med jämna mellanrum i Japan - det har historien visat. Och då nödkylsystemet dränktes av flodvågen innebar det att den sista säkerhetslinan kapades av - den var i stort sett oanvändbar för en katastrof som alla berörda parter(inklusive regeringen) borde ha kunnat förutse.

Många länder har nu tillfälligt stoppat byggandet av nya kärnkraftverk, men längst av alla har vår Östersjögranne Tyskland gått, där planerar man att avveckla all kärnkraft på sikt. Kanske är det så att förståelsen för vad kärnkraft egentligen är för något har varit ganska dålig bland politiker i allmänhet?

Jag är ganska säker på att många politiker innan Fukushima trodde att kärnkraft var något man kan stänga av och sen var det klart. Inte att när man stängt av så krävs det konstant kylning med massiva mängder vatten för att inte en härdsmälta ska inträffa.

Det är stor risk att Tysklands beslut kommer att få större påverkan på Sverige och svensk tillväxt än vad många anar. Sveriges export av el till Tyskland är förvisso blygsam för tillfället men när allt fler tyska kärnkraftverk försvinner kan vi vara säkra på att det slår på svenska elpriser på sikt.

Vad jag vet har inget land i världen visat på att grön tillväxt är möjlig, det är modigt att ta det steget samtidigt som vi närmar oss toppar i produktionen av fossila bränslen som olja och kol, men kanske är det rent av därför Tyskland tar beslutet? Tyskland har till skillnad mot den svenska regeringen visat sig väl medveten om den energikris som väntar.

onsdag 1 juni 2011

PMI faller

Idag kom Swedbank/Silf med ny data för PMI i Sverige, se nedan för en uppdaterad graf över totalindex samt index för rå -insatsvarupriser.

PMI för maj
PMI;s totalindex föll från 59,8 i april till 56,1 i maj, vilket förstärker den svagt fallande trenden som inleddes under slutet av 2010. Börjar vi se de första tecknen på en försvagning av den starka svenska konjunkturen?

Värt att notera är att även rå- insatsvaruindex föll kraftigt i maj. Om vi kollar historiska data så finns det en stark korrelation mellan fallande totalindex och fallande rå- insatsvarupriser.  Det är inte så konstigt egentligen eftersom efterfrågan på rå- insatsvaror minskar ordentligt vid en lågkonjunktur, vilket snabbt slår på priserna.

I grafen kan vi se att index för rå - insatsvarupriser föll som en sten vid lågkonjunkturen hösten 2008. Nu är fallet inte lika kraftigt i maj 2011 - men det är inte långt ifrån.

Även i USA har de regionala inköpschefsindexen börjat falla ordentligt, igår kunde vi t.ex. läsa att PMI för Chicago föll kraftigt från 67.6 i mars till 56.6 i april. Det är alltså tydligt att vi börjar se en global avmattning av konjunkturen, frågan är väl bara hur stor nedgången blir denna gång?