söndag 31 juli 2011

Oljan orsakar försvagad konjunktur

När vi nu står inför en avmattning i konjunkturen kan det vara läge att titta på vad som orsakat den. Det finns flera kandidater: tsunamin i Japan, skuldkrisen i USA och EU och ett högt oljepris. Det kan naturligtvis också vara så att det är en kombination av orsaker. Tsunamin inträffade ungefär samtidigt som upproret i Libyen vilket ledde till att oljeproduktionen föll kraftigt där.

OPEC och Saudiarabien gick ut med uttalanden om att världen inte kommer att känna av produktionsfallet i Libyen. Nu när det gått ett tag så kan vi kolla vad som egentligen hände med hjälp av data som presenteras av EIA fram till april 2011.

Oljeproduktion i världen 2007-2011
Som ni kan se är produktionsfallet från början på 2011 kraftigt: hela 2 miljoner fat om dagen har försvunnit från världsmarknaden. Det är ungefär lika mycket som oljeproducenterna frivilligt sänkte produktionen i samband med finanskrisen.

Då det denna gång inte är frågan om en frivillig sänkning av produktionen så måste det betyda att efterfrågan fortfarande är hög. Det betyder att flera länder har fått klara sig med betydligt mindre olja än vad de velat ha. Och då olja är en viktig komponent för att driva ekonomisk tillväxt så kan produktionsfallet vi sett under 2011 mycket väl bidragit till en svagare världskonjunktur.
Oljeproduktion i olika världsdelar
I grafen ovan kan vi se vilka områden i världen som tappat mest i oljeproduktion den senaste tiden. Det är utan tvekan Afrika som toppar i och med att Libyen sänkt produktionen med 1,6 miljoner fat. Men vi kan också se att Mellanöstern inte alls har lyckats höja produktionen som utlovat, utan man ligger fortfarande lägre än under lågkonjunkturen. Saudiarabien hade trots tidigare löften under april en lägre produktion än vad som var fallet under juli 2010.

Det mesta talar för att världen har väldigt lite reservkapacitet för att klara av att en större producent tillfälligt faller bort. Dessutom är det få områden i världen som fortfarande visar en ökning av produktionen. Vi kan se att Europa har haft en sjunkande produktion sedan början på 2007, mycket på grund av att de stora producenterna, Norge och Storbritannien, har nått Peak Oil.

lördag 30 juli 2011

USA;s kreditbetyg hänger löst

Det börjar hetta till i USA: man jobbar nu dygnet runt för att försöka få igenom en överenskommelse. Att USA skulle slå i skuldtaket kan dock inte komma som en överraskning för någon. Det tar nämligen inte så lång tid när man ligger på ett underskott på 1400 miljarder dollar per år. Men det är väl symptomatiskt för dagens politiker, man agerar först när man är på väg att köra in i bergväggen istället för att agera långsiktigt.

Just nu kämpar demokrater och republikaner om hur stora nedskärningar som ska genomföras. Men i praktiken har det inte så stor betydelse vem som får sin vilja igenom. Det är nämligen så att ingen har inkluderat Medicare och Medicaid i sina besparingar - och det är den post i budgeten som för tillfället växer snabbast. Under 2010 så representerade den 22% av budgeten eller 724 miljarder dollar - det är mer än försvarsbudgeten på 20%.

Det betyder att under 2010 när USA hade ca 2200 miljarder dollar i intäkter så representerade Medicare och Medicaid hela 33% av en balanserad budget. Av allt att döma så kommer kostnaderna för Medicare och Medicaid fortsätta att öka i framtiden. Kreditvärderingsinstituten blir säkert inte så imponerade när man inte planerar skära ner på en av de största och snabbast växande posterna i budgeten.

Igår kom även kraftigt reviderade siffror för USA;s BNP-utveckling. De nya siffrorna är överlag betydligt sämre än vad som tidigare rapporterats. Under sista kvartalet 2008 var t.ex. den egentliga siffran -8,9% jämfört med tidigare rapporterade -6,8%,  även det senaste kvartalet Q12011 reviderades ner från 1,9% till 0,4%. Se nedan för en graf över utvecklingen sedan 2007.

Utveckling för BNP i USA
Trots att USA lånar upp och spenderar 1400 miljarder dollar som de inte har så ökar inte BNP med mer än ynka 0,4%. Nu rapporterar man förvisso att BNP ökade med 1,3% under Q2 men med tanke på att förra kvartalets BNP reviderats ner med 1,5% så är väl -0,2% under Q2 mer realistiskt.

Allt talar för att de gigantiska underskotten i USA;s budget de senaste åren har mildrat en mycket svår lågkonjunktur - men det har ändå inte lyckats få fart på ekonomin. Om USA får sänkt kreditbetyg så skulle situationen förvärras ytterligare då en allt större del av budgeten kommer att gå till ränta på den enorma statsskulden.

En svagare BNP-utveckling än vad som tidigare rapporterats i kombination med att politikerna inte vågar genomföra tillräckligt stora nedskärningar gör att ett sänkt kreditbetyg för USA är mer eller mindre oundvikligt - kanske kommer det redan till veckan?

fredag 29 juli 2011

Befolkningen ökar i rekordtakt

Igår kom Eurostat med statistik över befolkningsutvecklingen inom unionen. I hela EU27 så ökade befolkningen med 1,4 miljoner eller 2,7‰(promille). Sverige placerar sig i toppskiktet och kvalificerar sig till en andraplats efter Luxemburg(!). Se nedan för en graf över befolkningsutvecklingen under 2010 inom EU27.
Befolkningsutveckling inom EU27 under 2010
Vi kan se att det verkar finnas en koppling mellan ekonomin i respektive land och befolkningsutvecklingen. Det blir tydligast i Baltikum där Litauen och Lettland toppar ligan i befolkningsminskning. Estland klarar sig dock med en oförändrad befolkning under 2010.

Irland ökar förvisso sin befolkning med 2,8‰ under 2010 men det är betydligt lägre än under 2008 då ökningen låg på 11‰. Det samma gäller för Spanien som under 2010 ökade sin befolkning med 3,6‰ men som under 2008 hade en ökning på 12‰.

Det ser med andra ord ut som om det finns en koppling mellan sämre ekonomisk utveckling och befolkningsutveckling. Inget konstigt egentligen eftersom nettoinvandringen sannolikt minskar kraftigt när det blir svårare att få jobb och skatterna höjs när landets banker räddas. Barnafödandet minskar säkert också när folk får det allt sämre ställt.

Sverige lever som bekant fortfarande i en bubbla och kanske är det därför som vi lyckas få en topplacering inom EU. Se nedan för en graf över hur Sveriges befolkning har utvecklats under de senaste 250 åren.

Befolkningsutveckling i Sverige 1750-2010
Som ni kan se i grafen så är den största bidragande orsaken till den senaste tidens höga befolkningsutveckling ett högt invandringsnetto(antalet invandrare är högre än antalet utvandrare). Invandringsnettot ligger på historiskt höga nivåer och det kan naturligtvis bero på att Sverige för tillfället har en mycket positiv bild i omvärlden.

Födelsenettot(antalet födda minus antalet döda) är förvisso positivt efter att ha varit och dippat under noll under 90-talet men de nivåer vi nu ser är faktiskt lägre än vad vi såg under slutet på 1800-talet. Sen kan man ju undra vad det ökande födelsenettot beror på? Kanske är förklaringen så enkel att svensken generellt har fått det bättre ställt under 00-talet?

Frågan är väl dock om det är så bra att Sveriges befolkning ökar i rekordtakt inför en stundande energi- och matkris? Det var under 1800-talet som utvandringen från Sverige tog fart på grund av en hungrande befolkning. Något som omöjligt kan hända igen kanske vissa säger.

Men vi hade lika mycket åkermark under 1800-talet som vi har nu - antagligen till och med lite mindre eftersom vi byggt köpcentra och villor på bördig mark. Det som gör att vi inte svälter med en befolkning på över 9 miljoner jämfört med strax över 3 under 1800-talet beror på det moderna jordbruket och möjlighet till storskalig import av mat.

Nu är risken liten att vi får en hungrande befolkning de närmaste åren men när de fossila bränslena börjar ta slut och konstgödsel och diesel blir bristvaror samtidigt som andra länder slutar med matexport är det långt ifrån omöjligt att det inträffar igen.

torsdag 28 juli 2011

Fritt fall i konjunkturen

Idag kom Konjunkturinstitutet med ny data över den den svenska konjunkturen. Barometerindikatorn sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin och ger en bild av det totala konjunkturläget. Vi har under 2011 sett en tydlig försvagning av den svenska konjunkturen, har läget kanske förbättrats på senare tid? Se nedan för en graf över barometerindikatorn sedan 1996.

Barometerindikatorn för Sverige
Som ni kan se så försämrades baramoterindikatorn kraftigt även under juli då indexet hamnade på 104,4. I rapporten så poängterar Konjunkturinstitutet att indexet fortfarande ligger över genomsnittet på 100. Men frågan är väl om det inte är mer intressant att konstatera att indexet just nu är i fritt fall och ligger lägre än motsvarande månad 2010 då indexet låg på 111,1.

Vad är det då som ligger bakom den kraftiga försämringen den senaste månaden? Det är svårt att peka ut en enskild bransch då det mesta backar. Men det verkar överlag som om hemmamarknaden är vad som uppvisar störst svaghet. Orderingången i tillverkningsindustrin för hemmamarknaden faller t.ex. mer just nu än motsvarande index för exportmarknaden enligt Konjunkturinstitutet.

Det är ännu för tidigt att säga om vi står inför en regelrätt lågkonjunktur eller om vi bara ser en avmattning i konjunkturen. Men en sak är säker: den statistik som Konjunkturinstitutet publicerar följs noggrant av Riksbanken. Kanske ser Riksbanken den försvagning vi nu ser som ett bevis på att räntehöjningarna har haft effekt.

Jag tror dock att det är mer troligt att det är en global effekt vi nu ser och Riksbankens räntehöjningar har varken gjort från eller till. Men när vi nu går mot en mer osäkra tider så kan den höjda räntan onekligen förstärka svackan för många företag och hushåll i Sverige. Att konjunkturen just nu försämras fortare på hemmamarknaden kan mycket väl vara en effekt av Riksbankens räntehöjningar.

onsdag 27 juli 2011

Mer lån till folket

Idag kom SCB med ny data över den svenska finansmarknaden, se nedan för en uppdaterad graf över ökningstakten för svenska hushålls utlåning sedan 2007.


Ökningstakt för total utlåning, bostadsrätter och småhus

Den ökningstakt över 3 månader som noterades i förra inlägget ser ut att fortsätta även om nivåerna just nu är lägre för samtliga kreditslag jämfört med för ett år sedan. Att det ändå ökar just nu kan bero på att det finns en säsongsvariation i utlåningen som jag noterat tidigare.

Värt att notera i denna månads statistik är även att blancokrediterna just nu ökar mer än på länge. På 3 månader ligger ökningstakten för blancolån på hela 3,54% - högre än för både bostadsutlåning och total utlåning. Vad som ligger bakom den kraftiga ökningen förtäljer inte statistiken men en kvalificerad gissning är väl att lönen inte längre räcker till den berättigade konsumtionen.

Den minskade ökningstakten för den totala utlåningen är alldeles säkert en konsekvens av att bankerna blivit hårdare i sin kreditbedömning. Att utlåningen ändå fortsätter att öka när allt talar för att bostadspriserna är på väg ner för första gången på årtionden är ett tecken på att bankerna ännu inte ser bostadsutlåningen som ett problem.

Det kan dock snabbt ändras när det blir svårare att kränga svenska bostadsobligationer på den internationella finansmarknaden. Idag görs det knappt någon skillnad på vilken svensk bank som emitterar bostadsobligationer - även SBAB som historiskt samlat på sig de svagaste bolånekunderna har högsta rating från S&P: AAA.

Det är inget omedelbart problem för bankerna om värdet på de underliggande säkerheterna faller. Så länge bolånekunderna betalar ränta och amorteringar så är investerarna nöjda. Men nästa vända som bostadsobligationerna ska ut på marknaden är det inte längre säkert att ratingen är lika hög. Det kan t.om. vara helt omöjligt att sälja svenska bostadsobligationer på den öppna marknaden.

För det är faktiskt det som inträffat på samtliga marknader med spruckna bostadsbubblor. Det leder i förlängningen till en likvidetetskris eftersom bankerna får allt större illikvida tillgångar. I USA löste man det genom att lasta över bostadslånen på statliga bolag (Fannie och Freddie), och på Irland har man lastat över problemet på skattebetalarna genom direkta kapitalinjektioner i de bankrutta irländska bankerna.

Det återstår att se hur man "löser" problemet i Sverige. Men allt talar för att vi får se en liknande lösning även här, i stort sett samtliga banker som ägnar sig åt bostadsutlåning anses nämligen för stora för att gå under.